Jag väntar på dagen då jag kommer somna gående.

Jag kör på högvarv nu, konstant. Går på adrenalin, viljekraft och socker helt enkelt. Tre veckor kvar. Två prov denna veckan, tre nästa, en sista, och ett kretsloppsprov någonstans där inne också.
Matteprovet i morgon känner jag mig någorlunda redo för i alla fall. Satt på mattestöd tidigare ikväll, och det spårade väl ur en del måste jag erkänna... När vi gör cheerleader-rörelser till ramsam "VEM ORKAR LIVET?" "INTE VI!", hoppar upp och slår bröstkorgarna mot varandra och leker Moriarty (i mitt fall) så vet man att man nog varit lite för koncentrerad, lite för länge.

Min helg var nog den mysigaste på länge dock. Stormen i lördags höll mig inomhus förutom en stund mitt på dagen då jag och mamma gick ut och jag fick övningsköra runt torget lite. Det var fett läskigt, och väldigt annorlunda från traktorn som ryter som ett monster och driver fram som en sengångare på speed. Bilen rörde sig så tyst och smidigt att jag trodde den hade något lurt för sig, och när som helst skulle hitta på något busigt.
Jag och Edgar spenderade fyra timmar på kvällen med att fangirla över extended version av The Fellowship of the Ring. När vi sitter och slår ut med armarna, gör extrema grimaser och upprepat ryter "FIND THE HAFLINGS!!", vet man också att det nog gått lite lång tid...

Igår satt vi hela familjen minus Holger i soffan och bläddrade igenom fotoalbum med baby-bilder på lilla oss. På den tiden vi tre inte hette Holger, Edgar och Edda utan Parfen, Bisse och Yster. Jag insåg att jag var fett gullig när jag var liten, och blev lite ledsen för att jag inte var det längre. Men det hör liksom till sådana nostalgitrippar.

Katten har inte dykt upp på ett tag, han kanske blivit adopterad nu, jag vet inte. Jag var nere i lördags och knackade på, men de var inte hemma, så jag ska be modern min att göra det någon gång i veckan. Jag vill veta hur det går för Sir Mjausalot.

Jag ursäktar för babblet... men nu ska jag sova.

Godnatt, sov gott, och allt det där.

Wosh wosh! Kämpa på!