Minnessund för Emelie idag.
Väldigt fint lästes ngr dikter, kuratorn sa några ord,
tyst minut, sjöng tears in heaven, fikade och bara satt ned och pratade .
Kändes rätt skönt efteråt.
Men allt känns fortfarande helt overkligt
men vi kan inte gör ngt åt det som hänt tyvärr..

Två av dikterna som lästes upp hade Felicia skrivit själv.
Dom var väldigt fina och väldigt personliga.
Verkligen jätte bra båda två .
Hoppas det går bra att jag lägger ut en av dom här
den va så himla fin.
Bara säg till om jag ska ta bort den ..

Jag tror inte du vill att vi ska gråta, fast vi gör det.
Jag tror inte heller att du vill att vi ska sörja, även om vi gör det.
Men det är svårt att veta att du inte är en av oss längre.
Det är svårt att veta att man inte kommer få att se dig om dagen.
Overklighet men ändå är det sanning.
Sanning som sliter och rycker i ens inre.
Men det är precis där du finns, i vårt inre.
Där kommer du alltid att finnas och vi kommer aldrig att glömma dig.
Du finns i vår tro och är en del av vårt ljus.
Vi kommer aldrig glömma dig, du finns inom oss.

vem är hon , :(?