Som besökare på Dayviews samtycker du till användandet av s.k. cookies för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Logga in med

Go to

Tekniskt fel pågår. På grund av att en server kraschat är det vissa problem att ladda upp bilder. Flera äldre bilder har även försvunnit till följd av detta, vilket vi beklagar. Vi arbetar för att få igång det så snart som möjligt.

Annons

zhamaan

Stockholm

January 2013

February 2013

December

2012

zhamaan

Tiffany Murén

Det här är ingen profil ni kommer vilja stanna länge på... Här kommer jag i princip bara lägga ut deprimerande saker som jag måste få ur mig men inte vill plåga mina vänner med genom att lägga ut dom på min vanliga. Så om ni vill se min lite gladare profil så kan ni besöka "lillmuren" istället. Puss puss :)

Image position

How to make a nice presentation

Choose photo

Choose one of your photos, preferably one depicting yourself or that describes you. Adjust the image position with the tools in the next step. If you want to change to photo for another one, use the image icon in the bottom left corner.

Write a text

What is interesting to know about you? To change to style of the text, click the text icon in the bottom left corner. If you change the color and the text is hard to read you can give it a put a white faded background.

My latest photos

BEWARE OF DEPRESSING TEXT FOLKS!
Patetisk. Ja, det passar nog in ganska bra just nu. Jag känner mig så patetiskt svag, patetiskt ensam. Om 6 dagar ska jag in på sjukhuset. Är det någon som bryr sig? Knappast. Ni alla säger: "Men det är ju bättre att du får veta vad det är istället för att gå runt och tänka på det". Tror ni att det är så jävla lätt att se det så? Om provsvaren är positiva vet jag inte vad jag ska ta mig till. Lite stöd, tack? Nej knappast, istället bemöts man med "Det finns ju folk som har det värre, din syster till exempel". Ja, det är sant att hon har det värre, men det betyder väl inte att allt som inte är lika illa är bra? Eller? Jag orkar inte med mig själv längre, vart fan är min värld på väg?

Gammal bild, whatever.
Länge sen jag var såhär rädd. Imorgon får jag veta. Det känns som om det gäller liv och död. Fast det gör det ju ioförsig. Jag klarar inte av att vara ensam, men jag vill inte tvinga en vän att känna samma oro som jag. Jag har redan besvärat dem alla allt för mycket.
Nu är det bara att invänta ännu en sömnlös natt.

(random, orelaterad egobild sen kultcon 12) Den där jävla känslan är tillbaka. Jag orkar fan inte igen.
(förlåt till er som faktiskt läser bildtexterna; alla mina är nog rätt mindfuck...)

Måste bara skriva av mig igen: varning för dryg text...
Jag träffade er underbara människor idag, jag är stolt att få kalla er mina vänner. Men när vi sedan ska säga hejdå sedan kommer den där blicken; den som säger "jag litar inte en sekund på att du kommer klara dig själv". Jag var så nära att bryta ihop och bara gråta ut. Men jag lyckades hålla det inne, lyckades bita ihop och le. Kanske menade du något annat med blicken, kanske inte. Men något var det, för jag har aldrig sett dig titta sådär på My. Kanske var det en blick av avsmak. Det förtjänar jag dock, eftersom jag fått henne att lida så. Jag intalar mig själv att jag överanalyserar allt, men jag lyckas inte ens övertyga mig själv. I somras känns det som att en del av mig dog. Den delen tog med sig gott om lycka ner i graven.
Jag hatar att jag måste fejka min glädje för att ingen annan ska lida. Men så får det bli; från och med nu ska jag inte tynga ner mina vänner med problem längre. Särkskilt inte Linus; jag vet inte hur mycket jag har tvingat honom att stå ut med...

Jag orkar fan inte mer nu, det finns verkligen ingen jag kan snacka med om det heller. antar att jag förtjänar det, men det gör så jävla ont

January 2013

February 2013

zhamaan

Tiffany Murén

How to make a nice presentation

Choose photo

Write a text

My latest photos

Information

Photos

Support

Sponsrade artiklar