February
Monday 20 October 2008 photo 1/1
|
Jag skulle uppskatta om du kunde ta dig tid att läsa igenom och sedan dela med dig av en åsikt. Tack!
När jag och PJ skulle åka hem idag hände en skitweird grej. Jag läste upp ett sms från Manfred där han meddelade att han kommer hit på torsdag. :3 Sedan började vi diskutera ideal, och jag citerade en kille Manfred hört på bussen, något om att "knulla ett staket" (de hade diskuterat smala tjejer, liksom).. Så rätt som det var, var det en dama i 40-årsåldern som reste sig upp några säten bort. Hon sa något i stil med att "Ursäkta mig, men jag är riktigt chockad över att du kan sitta här och dela med dig av privata upplevelser för hela kupén så här. Jag har lyssnat på er en stund och jag blir riktigt chockad, du verkar inte ens vara förmögen att ta hand om dig.." blablabla.. Jag blev lite skraj först, för jag trodde att hon tyckte att jag hade ett vårdslöst språk, men det sa hon inget om! Hon pratade liksom med mig som om jag vore rena horan och låg med allt och alla.. Jag bad så vänligt om ursäkt för att jag pratat högt, men det var tydligen inte rätt heller.
Jag kände mig obekväm med att hon fått sista ordet och en så vrickad bild av hela situationen. Jag hade lust att säga två saker.
1. Jag är imponerad över att hon vågade stå upp och säga ifrån på ett "vänligt" sätt, det är en egenskap de flesta borde ha.
2. Jag blev däremot arg över att hon dömde mig. Vaddå inte förmögen att ta hand om mig själv? När jag gick ur grundskolan hade jag 300 poäng, jag bor i ett eget hus, tvättar mina egna kläder, städar hela huset själv, går upp halv sex på morgonen, kommer hem 12 timmar senare endast för att gå i skolan längre bort för jag har särskilda mål, jag super inte, jag röker inte, jag har vänner, jag har bara haft ett enda förhållande i hela mitt liv - det har hållit i snart två och ett halvt år, jag har aldrig ens tänkt tanken att ha oskyddat sex, jag föredrar att vara hemma och göra ingenting istället för att vara ute och röja, jag är vegetarian.. You get it, inte fan kan hon säga att jag är oförmögen att ta hand om mig själv? Jag må ha ett ovårdat språk, men då ber man mig vara tyst istället för att säga att jag inte tar vara på mig själv.
Jag hade jättedåligt samvete och skämdes kanske en aning. Men när hon skulle gå av märkte jag att hon ville prata med mig. Då gjorde jag mig mottaglig och frågade vad hon ville.
"Jag vill be så mycket om ursäkt för att jag är så stökig... och berusad." Då kunde jag inte annat än börja skratta. Kul att hon stått där och predikat och varit en moralisk kompass, när hon var lite dragen. Då släppte den där bördan av dåligt samvete lite.
Nu vill jag bara fråga er, hur hade ni reagerat?
När jag och PJ skulle åka hem idag hände en skitweird grej. Jag läste upp ett sms från Manfred där han meddelade att han kommer hit på torsdag. :3 Sedan började vi diskutera ideal, och jag citerade en kille Manfred hört på bussen, något om att "knulla ett staket" (de hade diskuterat smala tjejer, liksom).. Så rätt som det var, var det en dama i 40-årsåldern som reste sig upp några säten bort. Hon sa något i stil med att "Ursäkta mig, men jag är riktigt chockad över att du kan sitta här och dela med dig av privata upplevelser för hela kupén så här. Jag har lyssnat på er en stund och jag blir riktigt chockad, du verkar inte ens vara förmögen att ta hand om dig.." blablabla.. Jag blev lite skraj först, för jag trodde att hon tyckte att jag hade ett vårdslöst språk, men det sa hon inget om! Hon pratade liksom med mig som om jag vore rena horan och låg med allt och alla.. Jag bad så vänligt om ursäkt för att jag pratat högt, men det var tydligen inte rätt heller.
Jag kände mig obekväm med att hon fått sista ordet och en så vrickad bild av hela situationen. Jag hade lust att säga två saker.
1. Jag är imponerad över att hon vågade stå upp och säga ifrån på ett "vänligt" sätt, det är en egenskap de flesta borde ha.
2. Jag blev däremot arg över att hon dömde mig. Vaddå inte förmögen att ta hand om mig själv? När jag gick ur grundskolan hade jag 300 poäng, jag bor i ett eget hus, tvättar mina egna kläder, städar hela huset själv, går upp halv sex på morgonen, kommer hem 12 timmar senare endast för att gå i skolan längre bort för jag har särskilda mål, jag super inte, jag röker inte, jag har vänner, jag har bara haft ett enda förhållande i hela mitt liv - det har hållit i snart två och ett halvt år, jag har aldrig ens tänkt tanken att ha oskyddat sex, jag föredrar att vara hemma och göra ingenting istället för att vara ute och röja, jag är vegetarian.. You get it, inte fan kan hon säga att jag är oförmögen att ta hand om mig själv? Jag må ha ett ovårdat språk, men då ber man mig vara tyst istället för att säga att jag inte tar vara på mig själv.
Jag hade jättedåligt samvete och skämdes kanske en aning. Men när hon skulle gå av märkte jag att hon ville prata med mig. Då gjorde jag mig mottaglig och frågade vad hon ville.
"Jag vill be så mycket om ursäkt för att jag är så stökig... och berusad." Då kunde jag inte annat än börja skratta. Kul att hon stått där och predikat och varit en moralisk kompass, när hon var lite dragen. Då släppte den där bördan av dåligt samvete lite.
Nu vill jag bara fråga er, hur hade ni reagerat?
Comment the photo
Ofta man bara överhuvudtaget säger så?
Och hon kan ju inte bara dömma någon för en konversation?Ursäkta liksom?
Men du borde absolut inte ha dåligt samvete eller ursäkta dig för henne för om inte hon vill lyssna kan hon ju bara flytta på sig:S
haha dum tant:P
Något som skulle ställa hennes lilla skrynkliga hjärna till begagnad tepåse på en tvärnitt och gått till närmsta buske för leta efter bortglömda smörgåsar. Det är nog vad som skulle hänt för mig ^^
Föreste... 300 poäng!!!?
Oj helvete... jag tror jag bara fick 255...
jag hade typ sagt förlåt så mkt men sån är jag! och sen hade jag nog lagt till nått att hon var osocial Xd haha
.D
Det tycker iallafall inte jag att hon har något att uttrycka sig om.
Men fatta jag hade blivitt chockad!O__o
48 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/zidanetribal/282944468/
Visa toppen
Show footer