Jag trodde det värsta var över,

att plågorna fått den tid de behövde.

 

Jag avskyr den skörhet jag bär inom mig. Jag avskyr när jag når bristningsgränsen och magen knyter ihop sig, tårarna bränner, jag måste anstränga mig för att inte börja hyperventilera, skammen kommer krypandes längs ryggraden och ångesten river inombords. De få gångerna jag hamnar där känner jag mig värdelös. Ja, helt fucking jävla värdelös.

Ingen, Ingen tänker på värdelös i samband med dig!

Otrolig

Rolig

Ärlig!

men inte värdelös!



Jesper har tyvärr rätt i det han skriver, det hjälper tyvärr inte.

Alla är lite värdelösa, mer eller mindre. Du tillhör dem som är mindre värdelösa. Fast det spelar egentligen ingen roll hur många gånger jag, eller någon annan för den delen säger det, för man har alltid sin åsikt om sig själv. Jag kommer t.ex. aldrig säga att jag är snygg, jag är realist.



Jag har varit med om liknande upplevelser from time to time och det enda som gör att man överhuvudtaget överlever är faktumet att man vet att man kommer ta sig igenom det. Det är det som får mig att inte falla, att inte vilja falla. Vetskapen om att det går alltid förbi, det kanske tar längre tid än en timme, en dag eller kanske till och med månader. Men man kommer alltid igenom det. Och jag vet att du gör det.

För att du ska slippa läsa en jävla massa text, för det är jobbigt att läsa när man gråter, så tänker jag helt enkelt skriva att du Är inte värdelös, Robert bryr sig fedt mycket om dig.



Om du hälsar på snart så blir jag en; 8-D <--- Glad Skejtare

Du är inte värdelös Ida, jag har inte träffat dig på länge nu men jag vet hur du är och du är långt ifrån värdelös. Verkligen<3

Min älskade, älskade flicka. Så värdefull och så bra. Jag tänker citera både mig själv För det första; Ett misstag definerar inte dig. Och nu något som jag brukar säga; The mirror always lies, we never see ourselves clearly. Men om du vill prata, varesig det handlar om vad som är bra eller vad som går dåligt här i livet, så sinnd jag aldrig mer än ett telefonsamtal bort <3

Nej, du är helt otroligt bra min vän! Alltid lika rolig å säger alltid rätt saker när man behöver det bäst, vilket jag är väldigt dålig på märker jag nu. :/ <3

Känner så väl igen den där känslan. Ibland längtar jag till att bara få gråta, att kura ihop mig i en liten boll och glömma allt annat en mina tårar. Det hjälper.

Tyvärr har jag lärt mig den hårda vägen att låta bli, att de där jobbiga kommentarerna bara blir ännu hårdare om man sätter sig i ett hörn och håller för öronen. Så numera gråter jag alltför sällan.

älskling<3 jag vet att du inte är värdelös. :( i mina ägon är du finast och bäst.

<3

Ida Hansson, du är långt ifrån värdelös! Du är grym! Och det menar jag, du är smart, rolig, fin och helt enkelt en massa bra. När vi jobbade i övik tillsammans så älskade jag att prata med dig (även fast vi kunde sura ihop). Det var så otroligt kul att träffa dig. Du är bra kusinen, det menar jag helhjärtat! <3