November
Thursday 29 April 2010 photo 1/1
|
LÄS HELA TEXTEN INNAN NI KLÄCKER UR ER ONÖDIGA KOMMENTARER!!
Det är jobbigt och ledsamt nog som det är.
Lika bra att jag tar upp detta nu för ni kommer märka förändringar iaf.
Åkte in till Färjestadkliniken med Claudia imorse eftersom hon vart svullen till och från i vänster fram ett tag. Hon har absolut inte visat någon tendens alls till hälta varken i ridning eller fritt. Och jag är ju inte direkt insatt inom senskador så det är ju inte det första jag tänker på när hon inte markerar eller ömmar. Dock har jag tagit det väldigt lugnt och mest skrittat/vilat henne och endel pass i paddock efter att jag pratat med veterinär som sagt att det inte ska vara någon fara om svullnaden går ner efter att jag ridit, vilket den också gjorde.
Nu i helgen tyckte jag att benet var lite mer svullet så nått måste vara fel eftersom svullnaden inte försvinner. Provade att böja henne och hon var halt. Alltså en varning för att hältan kommer om hon inte får vila benet. Började fundera på senskada och läste/kände mig fram till att det kan vara djupa böjsenan som är svullen.
Ringde till ATG på måndagen och fick den absolut sista tiden denna vecka.
Inne på kliniken visade hon ingen hälta när jag skrittade/sprang med henne. Gjorde ultraljud och det visade en lindrig oömmande skada på förstärkningbanden på djupa böjsenan som orsakats av sträckning, smäll eller enstaka feltramp. Två månaders skritt för hand och uppsuttet med promenader på 20-30 min varje till varannan dag varvat med vila, sedan ska vi in på återbesök och förhoppningsvis ska skadan vara läkt till dess, och jag kan börja trava lite smått rakt fram igen. Det var i alla fall positivt att skadan redan var på bättringsvägen och börjat läka. Får se det så att det ju faktiskt kunde varit värre. Boxvila hade hon verkligen inte klarat av, och nu hon behöver inte ens gå i en sjukhage! :D Känns som en jävla lättnad för Claudia är inte en sån ponny som kan varva ner och bara stå. Lindar med värmande liniment, fetvadd, bandade, padd och fleecelindor när hon går ute så benet får stöd och blir mer kontrollerat.
Tycker synd om pluttis som är så sjukt pigg och taggad, hon kommer inte kunna hålla sig på alla fyra när vi ska ut och gå. Kan se fram emot en lycklig ponny när hon får börja jobba igen ! Hoppas på att vara i någorlunda form till hösten iaf, och satsa nästa år. Känner mig lättad när jag fick förklarat att det inte är pga av min ridning utan bara en olyckshändelse och otur. Har kännt mig så otroligt skyldig.
Just nu är jag bara så sjukt ledsen, det känns så jävla orättvist! Jag har kämpat och lagt ner all min tid och kärlek på Claudia som helt ärligt kändes som mission impossible i början. Men vi tog oss igenom det och nu innan detta kändes hon påverkbar med lite mer ridbarhet. Men detta kanske har nån mening? Hoppas till tusen på att det kanske kan leda till nått bra ändå, även fast det känns hopplöst nu. Tycker ändå att jag fått henne otroligt mkt finare under denna tid, helt ärligt. Om det nu är tillåtet att tycka.
Det va ju det absolut värsta som kunde hända just nu, vi kommer tappa så jävla mkt, precis när hon börjat sköta sig och blivit härlig att rida. JAG HAR ALLTID SÅN JÄVLA OTUR. Tänkte verkligen satsa detta år men allt går fucking åt helvete för mig hela tiden.
TACK till er som orkade läsa allt!
Det är jobbigt och ledsamt nog som det är.
Lika bra att jag tar upp detta nu för ni kommer märka förändringar iaf.
Åkte in till Färjestadkliniken med Claudia imorse eftersom hon vart svullen till och från i vänster fram ett tag. Hon har absolut inte visat någon tendens alls till hälta varken i ridning eller fritt. Och jag är ju inte direkt insatt inom senskador så det är ju inte det första jag tänker på när hon inte markerar eller ömmar. Dock har jag tagit det väldigt lugnt och mest skrittat/vilat henne och endel pass i paddock efter att jag pratat med veterinär som sagt att det inte ska vara någon fara om svullnaden går ner efter att jag ridit, vilket den också gjorde.
Nu i helgen tyckte jag att benet var lite mer svullet så nått måste vara fel eftersom svullnaden inte försvinner. Provade att böja henne och hon var halt. Alltså en varning för att hältan kommer om hon inte får vila benet. Började fundera på senskada och läste/kände mig fram till att det kan vara djupa böjsenan som är svullen.
Ringde till ATG på måndagen och fick den absolut sista tiden denna vecka.
Inne på kliniken visade hon ingen hälta när jag skrittade/sprang med henne. Gjorde ultraljud och det visade en lindrig oömmande skada på förstärkningbanden på djupa böjsenan som orsakats av sträckning, smäll eller enstaka feltramp. Två månaders skritt för hand och uppsuttet med promenader på 20-30 min varje till varannan dag varvat med vila, sedan ska vi in på återbesök och förhoppningsvis ska skadan vara läkt till dess, och jag kan börja trava lite smått rakt fram igen. Det var i alla fall positivt att skadan redan var på bättringsvägen och börjat läka. Får se det så att det ju faktiskt kunde varit värre. Boxvila hade hon verkligen inte klarat av, och nu hon behöver inte ens gå i en sjukhage! :D Känns som en jävla lättnad för Claudia är inte en sån ponny som kan varva ner och bara stå. Lindar med värmande liniment, fetvadd, bandade, padd och fleecelindor när hon går ute så benet får stöd och blir mer kontrollerat.
Tycker synd om pluttis som är så sjukt pigg och taggad, hon kommer inte kunna hålla sig på alla fyra när vi ska ut och gå. Kan se fram emot en lycklig ponny när hon får börja jobba igen ! Hoppas på att vara i någorlunda form till hösten iaf, och satsa nästa år. Känner mig lättad när jag fick förklarat att det inte är pga av min ridning utan bara en olyckshändelse och otur. Har kännt mig så otroligt skyldig.
Just nu är jag bara så sjukt ledsen, det känns så jävla orättvist! Jag har kämpat och lagt ner all min tid och kärlek på Claudia som helt ärligt kändes som mission impossible i början. Men vi tog oss igenom det och nu innan detta kändes hon påverkbar med lite mer ridbarhet. Men detta kanske har nån mening? Hoppas till tusen på att det kanske kan leda till nått bra ändå, även fast det känns hopplöst nu. Tycker ändå att jag fått henne otroligt mkt finare under denna tid, helt ärligt. Om det nu är tillåtet att tycka.
Det va ju det absolut värsta som kunde hända just nu, vi kommer tappa så jävla mkt, precis när hon börjat sköta sig och blivit härlig att rida. JAG HAR ALLTID SÅN JÄVLA OTUR. Tänkte verkligen satsa detta år men allt går fucking åt helvete för mig hela tiden.
TACK till er som orkade läsa allt!
Comment the photo
min sköthäst fick en fraktur i armbågsleden, en annan häst sparkade mest troligt av benet i hagen. tur i oturen satt det ju så pass högt upp att det gick att operera. han fick en stålplatta med skruvar i benet och det var en lång tid med vila och rehabilitering. men 1½ år senare var han tillbaka på tävlingsbanan och nu går han 140 hoppning som ingenting.
även om vi trodde det var kört och allt kändes förjävligt så bevisar det att ingenting är omöjligt och ibland kommer dom tillbaka bättre än nånsin :)
håller tummarna att din fina pålle läker fort och snart är bra igen.
men jag hoppas att du inte får uppleva det<33
hemskt jobbigt när sånt här händer, man är bara tvungen att släppa allt!
Men jag lovar att det kommer gå mycket, mycket lättare att jobba henne när hon kommer igång sen igen! Så var det i alla fall med Mirez när han stod hela sommaren -09, då är det lättare att kunna sätta igång dom från början exakt så man vill ha dom :) Blir helt annan häst när dom inte har ont/ömm på ett ställe :) Kmr fixa sig! =)
134 comments on this photo Show all comments »
Directlink:
http://dayviews.com/zquasch/455065101/
Visa toppen
Show footer