Alltså fan, förlåt.. jag vet inte varför, men på något sätt känns det som att jag börjar bli Emelie som jag var för mycket länge sen, och det känns absolut inte bra alls, och jag orkar verkligen inte med det längre, jag gör inte det.

Jag förtjänar inte ens att vara din vän, så jag förstår inte varför jag ens gråter på kvällarna när jag går och lägger mig eller varför ja funderar på att typ..dö?

jag tycker att "now i cry myself to sleep, only you are what i need, we can make it If we try" stämmer jävligt bra in på min situation just nu, och jag kan inte beskriva med ord hur jag känner, det känns som att min värld ska gå under, som att hela jag är fail och snart orkar jag inge mer, snart ger jag seriöst upp, för det känns som att vad jag än gör så blir det fan bara fel iaf, så, what to do liksom?

Aja, du vet vem det handlar om, behöver inte ens nämna namn. Förlåt för att jag beter mig fittigt, för att jag behandlar folk som skit, men det är ngt som händer med mig, ngt som jag inte ens orkar med själv. Jag önskar bara att allting kunde få ett slut, att jag kunde hitta tillbaka till mig själv, men det går inte, jag vet inte varför.Jag söker hela tiden i mig själv och försöker få fattningom vad som händer, men det går inte

Glöm inte bort att jag älskar dig..

börjar bli ett as mot alla i min omgivning bara, mår skit och vill dö..