January
Thursday 15 April 2010 photo 43/53
|
KAP 43
Gabbis Synvinkel!
Jag satt i soffan utanför rummet. Den läskiga känslan av att massa sjuka människor var omkring mig fick mig att rysa. Tom hade sagt åt mig att jag skulle vänta här för att Bill skulle byta om och även om jag sätt Tom ett par hundra gånger så fick jag ändå inte stanna kvar. Jag hade väl blivit lite halft sur men brydde mig inte speciellt. Jag såg hur dörren öppnades och Tom sa att jag kunde komma in. Jag gick in och såg att Bill satt hängit på sängen. Han hade samma kläder som igår vilket var ovanligt. Jag såg bandagen som var lindade runt armarna och förstog vad det var. Jag såg att hans så vanliga coola tupp kamm nu hängde som vanligt rakt tovigt hår ner på sidorna av hans huvud. Han vände sig om och jag såg in i hans ögon. Hans sminka hade runnit ner från hans kinder och hans ansikte såg blekt ut. Jag kände hur en jobbig och frustrerad känsla spred sig över kroppen när jag såg på honom. Plötsligt kom doktorn in och jag slet mig från Bills ansikte och försökte skaka av mig den läskiga känslan. Han gick fram till Bill och pratade med honom. Jag såg hur Tom intressant lyssnade. Tanken på hur Bill såg ut fick mig att tänka på Frida som trolig är i stallet helt förstörd. Tom tog tag i min hand och vi började gå ut. Utanför stog det fullt med paparazzis och fans som var orloiga. Vi gick mot limon som stog längst bort i folkmassan. Jag kände hur folk drog i min klänning och blev lite smått iriterrad. Men som tur hade jag Tom och dom sex livvakter som om ringade oss. Bill gick framför oss med ner böjt huvud. Han verkade inte bry sig om vad som hände runt omkring han utan bara gick raka vägen mot limon. När vi kom in i limon så satt Georg och Gustav där också. Jag satte mig bredvid Tom och bredvid satt Gustav. Framför mig satt Bill och Georg. Bill satt i ett hörn och kollade ut genom fönstret. Vad har du gjort Frida!? tänkte när jag såg på Bill.
Fridas Synvinkel!
Jag satt i sams box. Han åt fridfullt. Han brydde sig inte hur han såg ut eller om han var snyggast. Han levde livet i lugn. Jag såg hur han tuggade varje tugga och kände hur lugnt kom som en våg över mig. Det enda jag kunnat tänka på var hur Bill mådde men försökte slå bort tanken. Plötsligt så stannade han upp från sitt ätande. Kollade på mig och gcik sen fram till mig. Jag smekte han ömt på mulen. Den var mjuk av hans lurviga päls. Han tryckte mulen mot min kind och jag gav han en puss på. Han rörde över läppen mot mig som han alltid gjorde när jag sa puss. Jag kunde inte låta bli att le och klia han i pannan. Han gick sen tillbaka till maten och åt igen. Jag ställde mig upp och borstade av torven från den långa blå T-Shirten. Jag suckade och gick sen för att blocka upp mitt batteri innan jag satt in det i mobilen och satt på den. Oj, 23 missade samtal från Gabbi! Jag gick upp mot huset och tog altan ingången in. Jag hörde röster från köket men gick raka vägen in till toaletten. Jag satt på kranen och tog kalt vatten i ansiktet för att vakna till lite. Jag kollade mig i spegeln. Jag såg hemsk ut men tog ändå handen mot min kind för att se att det verkligen var jag. Man kan inte gilla mig jag e för ful. tänkte jag och stängde av kranen. Jag gick ut och mot ytterdörren. Jag gick förbi köket och Elizabeth sa snabbt hej när jag gick förbi. Hon hade några vänner på besök.
"Hej." Sa jag sorgset och forsatte mot ytterdörren. Jag smällde igen dörren bakom mig. Jag gick ner från trappan och ut i regnet. Jag kände dropprna komma ner mot mitt ansikte som flygande bomulstusar. Jag blundade och lyfte huvudet för att känna hur dom rann ner från mitt ansikte. Jag suckade och fortsatte sen vägen frem igen jag gick med huvudet ner böjt och ut på gatan. Jag stannade vid en rosen buske. Tog upp en blomma som fallit till marken. Jag studerade den medasn regn dropparna sagt fall ner på den sköra blomman. Jag kände taggarna sticka mig i hand flatan men okade inte bry mig. Regnet tog med blodet som kom fråm min hand när det rann längs handen. Jag såg hur såren på armen hade svullnat upp. Dom var ljupa och stora. Jag såg ett ärr och kom och tänka på att jag gjort det för Gabbi för att bevisa att jag kan göra illa mig för en vän. Jag höll rosen i handen och gick genom gator och in i skogen och ut på nya gator. Det var ingen som var ute nu utom en och anna hund ägare som hade tvingat sig ut. Jag kände hur vattnet rann ner över min rygg rad. Jag tog upp fick kniven som jag lagt i min sko. Jag sköt upp bladet och betragtade det blodiga bladet. Jag gick nu på vägen fram med en kniv i ena handen och en ros i andra. Sminket hade runit över mina kinder och hela jag var blöt. Jag gick på vägen fram och tänkte på hur mycket jag ville ha mina kompisar här. Men några var i Sverige, Jolle hade stuckit till ett hotell med Sebbe för några dagar sen och Stina var med Taylor någonstans. Gabbi var väl med Tom gissade jag. Jag gick gatan fram och hörde något som bröt dom smatrande ljuden från regndropparna. Jag kollade upp och såg en limosin. Jag såg att den stannade vid Bill och Toms gatan. Fan också! Fel gata i fel tillfälle kan det gå mer fel?! Jag stannade upp och kollade trött men ändå nyfiket upp på bilen. Jag såg hur dörren öppnades. Först kom Tom och Gabbi som tätt var följda av Gustav och Georg. Ingen av dom såg mig. Tom sprang och öppnade dörren och jag såg hur någon steg ut ur limon. Han hade svart hår och såg ut att var mkt trött. Det var Bill. Jag stog som förstenad. Bill kollade sig om och såg på mig. Jag kunde känna smärtan starkar och jkände hur tårarna började rinna. Han kollade på mig med ledsen blik och jag kunde inte hålle mig längre. Jag började springa imot honom med tårarna som bara rann. I ena handen höll jag kniven och i andra fortfarande den visna rosen. Bill stog som förstenad en stund och när jag nästan var frame så sprang han mot mig. JAg krmade om honom och grät. Jag skrek allt jag hade förlåt. Gabbi kom ut och såg oss och stoppade Tom när han var på väg mot oss. Jag kollade på Bill. Han log. Jag såg ner på hans amrmar och såg bandaget. Jag tog sakta bort det och såg såren. Jag tog frm min arm. Dt hade börjat blöda från ett av dom ljupa såren och han tog tag i kniven. Skar upp ett sår på hans handled och tryckte den mot min.
"Nu kan du aldrig lämna mig!" Sa han och log.
Jag kramade om honom och gav han en kyss på munnen. Vi gick in och alla hurrade. Jag och Bill gick in till bad rummet för att blåstra om oss medans Gabbi och Tom hade trevligt i sovrummet. Gustav och Georg gick och kollade på TV. Dom ställde bokalen TH hade vunnit på bordet så alla kunde se den.
Gabbis Synvinkel!
Jag satt i soffan utanför rummet. Den läskiga känslan av att massa sjuka människor var omkring mig fick mig att rysa. Tom hade sagt åt mig att jag skulle vänta här för att Bill skulle byta om och även om jag sätt Tom ett par hundra gånger så fick jag ändå inte stanna kvar. Jag hade väl blivit lite halft sur men brydde mig inte speciellt. Jag såg hur dörren öppnades och Tom sa att jag kunde komma in. Jag gick in och såg att Bill satt hängit på sängen. Han hade samma kläder som igår vilket var ovanligt. Jag såg bandagen som var lindade runt armarna och förstog vad det var. Jag såg att hans så vanliga coola tupp kamm nu hängde som vanligt rakt tovigt hår ner på sidorna av hans huvud. Han vände sig om och jag såg in i hans ögon. Hans sminka hade runnit ner från hans kinder och hans ansikte såg blekt ut. Jag kände hur en jobbig och frustrerad känsla spred sig över kroppen när jag såg på honom. Plötsligt kom doktorn in och jag slet mig från Bills ansikte och försökte skaka av mig den läskiga känslan. Han gick fram till Bill och pratade med honom. Jag såg hur Tom intressant lyssnade. Tanken på hur Bill såg ut fick mig att tänka på Frida som trolig är i stallet helt förstörd. Tom tog tag i min hand och vi började gå ut. Utanför stog det fullt med paparazzis och fans som var orloiga. Vi gick mot limon som stog längst bort i folkmassan. Jag kände hur folk drog i min klänning och blev lite smått iriterrad. Men som tur hade jag Tom och dom sex livvakter som om ringade oss. Bill gick framför oss med ner böjt huvud. Han verkade inte bry sig om vad som hände runt omkring han utan bara gick raka vägen mot limon. När vi kom in i limon så satt Georg och Gustav där också. Jag satte mig bredvid Tom och bredvid satt Gustav. Framför mig satt Bill och Georg. Bill satt i ett hörn och kollade ut genom fönstret. Vad har du gjort Frida!? tänkte när jag såg på Bill.
Fridas Synvinkel!
Jag satt i sams box. Han åt fridfullt. Han brydde sig inte hur han såg ut eller om han var snyggast. Han levde livet i lugn. Jag såg hur han tuggade varje tugga och kände hur lugnt kom som en våg över mig. Det enda jag kunnat tänka på var hur Bill mådde men försökte slå bort tanken. Plötsligt så stannade han upp från sitt ätande. Kollade på mig och gcik sen fram till mig. Jag smekte han ömt på mulen. Den var mjuk av hans lurviga päls. Han tryckte mulen mot min kind och jag gav han en puss på. Han rörde över läppen mot mig som han alltid gjorde när jag sa puss. Jag kunde inte låta bli att le och klia han i pannan. Han gick sen tillbaka till maten och åt igen. Jag ställde mig upp och borstade av torven från den långa blå T-Shirten. Jag suckade och gick sen för att blocka upp mitt batteri innan jag satt in det i mobilen och satt på den. Oj, 23 missade samtal från Gabbi! Jag gick upp mot huset och tog altan ingången in. Jag hörde röster från köket men gick raka vägen in till toaletten. Jag satt på kranen och tog kalt vatten i ansiktet för att vakna till lite. Jag kollade mig i spegeln. Jag såg hemsk ut men tog ändå handen mot min kind för att se att det verkligen var jag. Man kan inte gilla mig jag e för ful. tänkte jag och stängde av kranen. Jag gick ut och mot ytterdörren. Jag gick förbi köket och Elizabeth sa snabbt hej när jag gick förbi. Hon hade några vänner på besök.
"Hej." Sa jag sorgset och forsatte mot ytterdörren. Jag smällde igen dörren bakom mig. Jag gick ner från trappan och ut i regnet. Jag kände dropprna komma ner mot mitt ansikte som flygande bomulstusar. Jag blundade och lyfte huvudet för att känna hur dom rann ner från mitt ansikte. Jag suckade och fortsatte sen vägen frem igen jag gick med huvudet ner böjt och ut på gatan. Jag stannade vid en rosen buske. Tog upp en blomma som fallit till marken. Jag studerade den medasn regn dropparna sagt fall ner på den sköra blomman. Jag kände taggarna sticka mig i hand flatan men okade inte bry mig. Regnet tog med blodet som kom fråm min hand när det rann längs handen. Jag såg hur såren på armen hade svullnat upp. Dom var ljupa och stora. Jag såg ett ärr och kom och tänka på att jag gjort det för Gabbi för att bevisa att jag kan göra illa mig för en vän. Jag höll rosen i handen och gick genom gator och in i skogen och ut på nya gator. Det var ingen som var ute nu utom en och anna hund ägare som hade tvingat sig ut. Jag kände hur vattnet rann ner över min rygg rad. Jag tog upp fick kniven som jag lagt i min sko. Jag sköt upp bladet och betragtade det blodiga bladet. Jag gick nu på vägen fram med en kniv i ena handen och en ros i andra. Sminket hade runit över mina kinder och hela jag var blöt. Jag gick på vägen fram och tänkte på hur mycket jag ville ha mina kompisar här. Men några var i Sverige, Jolle hade stuckit till ett hotell med Sebbe för några dagar sen och Stina var med Taylor någonstans. Gabbi var väl med Tom gissade jag. Jag gick gatan fram och hörde något som bröt dom smatrande ljuden från regndropparna. Jag kollade upp och såg en limosin. Jag såg att den stannade vid Bill och Toms gatan. Fan också! Fel gata i fel tillfälle kan det gå mer fel?! Jag stannade upp och kollade trött men ändå nyfiket upp på bilen. Jag såg hur dörren öppnades. Först kom Tom och Gabbi som tätt var följda av Gustav och Georg. Ingen av dom såg mig. Tom sprang och öppnade dörren och jag såg hur någon steg ut ur limon. Han hade svart hår och såg ut att var mkt trött. Det var Bill. Jag stog som förstenad. Bill kollade sig om och såg på mig. Jag kunde känna smärtan starkar och jkände hur tårarna började rinna. Han kollade på mig med ledsen blik och jag kunde inte hålle mig längre. Jag började springa imot honom med tårarna som bara rann. I ena handen höll jag kniven och i andra fortfarande den visna rosen. Bill stog som förstenad en stund och när jag nästan var frame så sprang han mot mig. JAg krmade om honom och grät. Jag skrek allt jag hade förlåt. Gabbi kom ut och såg oss och stoppade Tom när han var på väg mot oss. Jag kollade på Bill. Han log. Jag såg ner på hans amrmar och såg bandaget. Jag tog sakta bort det och såg såren. Jag tog frm min arm. Dt hade börjat blöda från ett av dom ljupa såren och han tog tag i kniven. Skar upp ett sår på hans handled och tryckte den mot min.
"Nu kan du aldrig lämna mig!" Sa han och log.
Jag kramade om honom och gav han en kyss på munnen. Vi gick in och alla hurrade. Jag och Bill gick in till bad rummet för att blåstra om oss medans Gabbi och Tom hade trevligt i sovrummet. Gustav och Georg gick och kollade på TV. Dom ställde bokalen TH hade vunnit på bordet så alla kunde se den.
Comment the photo
haha meeer
13 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/berlinsstrumpa/462568147/
Visa toppen
Show footer