Thursday 2 December 2010 photo 8/10
|
Two ways to one Piece del 6
Jag vaknade sakta, lät ögonen öppnas sakta, och ta in morgonen. Jag kände en lätt guppande rörelse i båten, och det fick mig att minnas den underbara gårdagen. Jag satte mig upp, och gnuggade ögonen noga. När jag slog upp dem möttes jag av ett upplyst rum med flera våningsängar, och solljuset sken in igenom de stora, cirkelformade fönstren. Jag förmodade att hon var mycket, och gick upp för att ta på mig mina kläder, vilket jag bara tagit med mig ett par av, efter den oväntade händelsen. Då jag fått på mig allt, öppnade jag dörren ut och möttes av stålande solksken, idag igen. Båten hade tydligen lagt till vid en hamnkanal och låg nu och guppade i de förbipasserande vågorna från havet. Det var ingen kvar på båten, så jag bestämde mig för att sticka in i staden och försöka hitta dem. När jag vandrade nedåt huvudgatan som vimlade av folk som trängdes in i olika restauranger, caféer och små kiosker. Det fick mig att få vissa tankar om att det var lunchtid och alla skulle NATURLIGTVIS äta samtidigt. Min mage kurrade och jag mindes att jag ju inte ätit någon frukost ännu, jag hade ju precis vaknat. Jag ställde mig i kön till ett mindre stånd där man kunde köpa billiga frallor, men kön var som sagt ganska lång, och jag förmodade att jag skulle behöva vänta ett tag. En lätt suckning rymde ut från mig och jag gav upp försöket att få mig en fralla för tillfället. Jag slog mig ned på en bänk bara några meter ifrån ståndet, och pustade ut. Bredvid mig satt en mörk figur med grå kappa på sig som täckte hela kroppen och en luva som dolde ansiktet. Jag rös till lite av honom, men vände mig snabbt om igen. Han gav mig kalla kårar, men, jag vet inte hur, men han påminde mig om någon jag sett bara för ett tag sedan.. jag kunde bara inte sätta fingret på VEM?! Jag kom på mig själv med att flera gånger snegla åt hans håll, men varje gång nöp jag mig i tummen och tittade bort. Jag hade ingen aning om vem han var….. ändå.. varför höll jag på så här? Det kändes som om något självklart man glömt bort, och fick en sådan irriterad känsla att man glömt det, men man viste att man skulle komma på det om max fem minuter. Så det var väll bara att sitta här och tänka så det knakar så skulle jag komma på det efter ett tag. Det började bli varmt, och jag började svettas där jag satt. Jag trevade i fickorna om jag hade något och svalka mig med. Ett papper skulle vara bra, att kunna fläkta med.
’ja visst ja" jag har ju affischen på….!’ Då slog det mig. Mina ögon vidgades och min hjärna arbetade i högvarv.
Jag visste äntligen vem han var.
Annons
Comment the photo
Anonymous
Thu 2 Dec 2010 21:08
love it C:
Anonymous
Thu 2 Dec 2010 20:19
helt awesome 8,D
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/buggytheclown/478962075/