Varför blev det som det blev?
Kändes det inte fel?
Eller var det bara ett steg du ville ta?
För det var just det du gjorde, du tog ett steg och försvann. Ända sen vi gick skilda vägar har jag ändrat mig. Inga bilder finns längre kvar från den tiden. Att du inte längre finns här känns så konstigt. Att du inte längre finns i livet känns för jävligt. Du ställde upp för mig, du hjälpte mig när jag hade det som svårast och du gav mig en massa roliga stunder. Du var som en storebror, som en ängel som vakade över mig. Du är fortfarande min ängel. Ibland vill utmana livet men något sätter stop. Är det du som tar tag i min hand och håller mig ifrån det? Precis som du gjorde den dagen?
Om det är du så är jag dig också evigt tacksam. För pga det har jag träffat den mest underbara person. En person som jag verkligen älskar av hela mitt hjärta. Den personen som jag vill dela mitt liv med och göra honom lycklig. En person som jag skulle kunna gör allt för, offra mitt liv för om det så skulle behövas. En kille som jag vet älskar mig tillbaks. Han är något unikt. Något som aldrig mer kommer hända mig. Därför vill jag aldrig släppa honom.

Så jag tackar dig. Du kommer alltid att finnas i mitt hjärta. Vad som än händer så vet jag att du står där bredvid mig och hjälper mig. Med både lätta och svåra beslut.

Kommer aldrig glömma dig Timmy Alhgren. Vila i frid bror

när hände detta?