Kan sammanfatta vad jag lärt mig på rymd ganska kort

Man växer aldrig upp men man lär sig ta ansvar.

Jag är samma person som stod på trappen en dimmig Augusti morgon, bara 16 år med tårarna i ögonen. Jag skulle för första gången flytta från ett hem där jag hade bott hela mitt liv och ta mitt livs första steg ut mot verkligheten. Jag skulle för första gången klara mig själv utan hjälp av föräldrarna.
Vem kunde tro att den tysta flickan som aldrig gjorde något skulle ta ett sånt stort kliv redan då?
Jag har lärt mig att ta hand om mej själv, få ihop städning, laga mat, studier, tvätta, träning och fritid men trotts de är jag fortfarande tjejen som stod hemma med tår fyllda ögon men nu kan jag inte vänta tills jag tar nästa stora kliv och börjar studera på universitet, träffa nya människor och få en ny vardag.
Genom att ta ett sånt stort kliv tror jag har varit positivt, komma till ett ställe där ingen vet vem man är men där alla har likande mål, få en chans att lägga allt bakom sig och va den man vill vara, utan att få höra hur man va förut.
Jag kan inte säga att jag hittat mej själv ännu men jag har kommit en bra bit på den vägen.

De åren här har varit de bästa och sämsta på många sätt, jag har upplevt kärlek men också svek, upplevt motgångar med vänner, förlorat några men även fått nya och i slutet är de sanna som står vid ens sida.

Jag känner att jag växt, har fått ett stort självförtroende och tror mer på vad jag kan klarar av.

Annons

The photo has no tags

March 2015