Babelfisken är liten, gul och påminner om en igel. Det är förmodligen det knepigaste djuret i Universum. Den lever på hjärnvågor, inte från sin bärare utan från folk runtomkring. Den suger i sig alla omedvetna psykiska frekvenser ur denna form av energi och avger sedan i sin bärares hjärna ett slags telepatiskt matris bestående dels av medvetna tankefrekvenser, dels av nervsignaler från samma hjärnas talcentrum. De språkliga mönster du faktiskt hör deschiffreras av den matris av hjärnvågor som skapats hos dig av din babelfisk.

Må vara hur det vill - den praktiskt nyttan av det hela är att om du stoppar en babelfisk i örat så kan du omedelbart förstå allt vad som sägs till dig, på vilket språk det än sägs.

Nu är det ju ett så bisarrt osannolikt sammanträffande att något så osannolikt användbart skulle uppstått av en ren slump att somliga tänkare har valt att se detta som det slutliga och avgörande beviset på att Gud inte existerar.

Diskussionen har förts ungefär som följer:
-Jag vägrar att bevisa att jag existerar, säger Gud. För bevisen förnekar tron och utan tro är jag ingenting.
-Men, säger människan, isåfall är saken klar. Babelfisken skulle aldrig utvecklats av en slump. Den bevisar att Du existerar, och alltså bevisar den, som Du ju själv påpekar, att Du inte existerar.
-Åh, jäsiken, säger Gud. Det tänkte jag inte på.
Och han försvinner i ett moln av logik.

Gud blir ägd!

Annons

The photo has no tags

May 2011