April
Saturday 23 January 2010 photo 3/3
|
När jag var en liten gosse ville jag helst av allt ha en riktigt fet radiostyrd bil. Visst hade jag en del radiostyrda bilar, men det var enklare grejer. Jag ville ha en monsterbil, en "riktig", en "seriös", en sån där som man får sätta ihop själv, med riktiga stötdämpare och grejer, med fyrhjulsdrift och furhjulsstyrning och grejer, en dyr.
Tror att det i början var en Kyoshobil som jag tror hette Double Dare som jag ville ha, med Nissan King Cab-kaross, en bil jag var så fascinerad av så jag till&med ville ha en vanlig Nissan King Cab på riktigt. Vilka jävla idéer va? Sen blev det Tamiyas Clod Buster, och slutligen Kyoshos USA-1, vars förlaga var en riktig bil, Everett Jasmers Cheva som var med på videofilmer jag hade. Men dessa radiostyrda bilar var lite för dyra för mig på den tiden, och innan jag hade tillräckligt med pengar så hade de antagligen utgått ur sortimentet och det var mopeder som gällde istället.
Så i nådens år 2005 insåg jag det plötsligt en sommardag. Jag var "vuxen", jag hade pengar, jag kunde köpa vad fan jag ville! Jag skulle köpa en sån gammal radiostyrd monsterbil som jag ville ha!
Kollade blocket, men det skänkte ingen större tröst. Skrev en köpesannons där jag beskrev vad för bilar jag var intresserad av, men de som svarade på min annons hade bara massa nytt skit att sälja. En del försökte argumentera med att nyare bilar ju går mycket bättre än vad de gamla reliker jag ville ha gjorde, men spelade ingen roll! Jag ville uppleva min barndomsdröm och det skulle vara med en gammal modell, en med rätt känsla!
Men det verkade aldrig dyka upp någon. Skulle drömmen dö ut än en gång?
Jag trodde det var så illa tills några månader senare då jag förstrött kikade ut på blocket, och TJOFF, där var den!! En eldriven USA-1! Precis en sån jag mest av allt vile ha! Tyvärr simpelt svartmålad rakt över rutor och allt istället för vit med röda "amerikansk-flagge-ränder" och blå text som det ska vara, lite konstigt beskuren kaross, och lite smådetaljer fattades. Men det var en SÅN! Och den hade nya trim-motorer, nytt styrservo, nytt accpaket och elektroniskt fartreglage. Priset var inget att snacka om, bara att slå till!
Så lycklig som ett barn hade jag nu min monsterbil. Och den gick riktigt bra, precis som jag hade föreställt mig. Den gick kanske lite för bra, för redan samma höst så blev det närkontakt med en trottoarkant, och plah-DANG! så small parallellstaget till styrningen av. Jävla plastgrejer.... Ställde undan den över vintern.
Sen hade jag annat att tänka på, jag och min dåvarande flickvän flyttade till ny lägenget våren därpå, och att pyssla med någon radiostyrd bil blev inte riktigt prioriterad på ett tag. (vilket tyvärr också gällde Buicken som jag köpte den hösten) Den radiostyrda lämnades över till en polare som har lite vana att skruva med dylika tingestar. Vi provade att limma ihop staget men det höll inte. Det var bara att köpa nytt. Kanske låter enkelt, men för att man ska kunna köpa något måste det ju existera också.
Åren gick. Jag fick nys om en leksakshandlare i Skåne som var expert på Kyosho-grejer, men han kunde inte hjälpa mig. Han rekommenderade en annan handlare i Sthlm, men även där var det tji. Givetvis har ju USA-ettan ett helt eget chassi som den inte delar med någon annan bil, och därmed är tillgången på reservdelar obefintlig.
Fler år gick. Så nu tidigare i vinter öppnade butiken RC-Kungen här istan, RC som Radio Control alltså. Kanske de skulle kunna skramla fram något? Kunde ju alltid höra mig för. Jag lät mig dock vänta tills för ett par veckor sen innan jag iddes pallra mig dit, inte helt hoppfull. Men jag möttes av det glada beskedet att det inte skulle vara något problem! Jag behövde dock ta med mig bruksanvisnigen så vi kunde kolla exakt vad det var för del som behövdes. Sweet, min USA-etta skulle rulla igen!
Jag tog hem den från min gode vän, som återigen hade provat att limma ihop staget, nu med ett annat lim. Det verkade hålla, men nog behövdes det ett nytt stag ändå. Jag var tillbaka till RC-Kungen där expediten knappade på datorn.... och såg bekymrad ut. Nä, något var konstigt. Han skulle maila någon och höra av sig dagen efter.
Tre dagar senare ringde han. Det går inte att få fram några reservdelar till denna bil. Jävla skit. Så jag tänkte att jag får väl prova att köra med den som den är ändå då. Jag laddade batteriet och körde ett par svängar fram och tillbaka inne i lägenheten. Och utan att ens krocka med något så gick parallellstaget av igen. Fan! Måste ha ett nytt.
Sååå, är väl bara att söka vidare då. Eller sälja hela konkaronget. Det finns en som är intresserad, frågan är bara vad han bjuder. För OM jag skulle lyckas laga den nån dag så vill jag ju inte sälja heller. Vi får se...
Tror att det i början var en Kyoshobil som jag tror hette Double Dare som jag ville ha, med Nissan King Cab-kaross, en bil jag var så fascinerad av så jag till&med ville ha en vanlig Nissan King Cab på riktigt. Vilka jävla idéer va? Sen blev det Tamiyas Clod Buster, och slutligen Kyoshos USA-1, vars förlaga var en riktig bil, Everett Jasmers Cheva som var med på videofilmer jag hade. Men dessa radiostyrda bilar var lite för dyra för mig på den tiden, och innan jag hade tillräckligt med pengar så hade de antagligen utgått ur sortimentet och det var mopeder som gällde istället.
Så i nådens år 2005 insåg jag det plötsligt en sommardag. Jag var "vuxen", jag hade pengar, jag kunde köpa vad fan jag ville! Jag skulle köpa en sån gammal radiostyrd monsterbil som jag ville ha!
Kollade blocket, men det skänkte ingen större tröst. Skrev en köpesannons där jag beskrev vad för bilar jag var intresserad av, men de som svarade på min annons hade bara massa nytt skit att sälja. En del försökte argumentera med att nyare bilar ju går mycket bättre än vad de gamla reliker jag ville ha gjorde, men spelade ingen roll! Jag ville uppleva min barndomsdröm och det skulle vara med en gammal modell, en med rätt känsla!
Men det verkade aldrig dyka upp någon. Skulle drömmen dö ut än en gång?
Jag trodde det var så illa tills några månader senare då jag förstrött kikade ut på blocket, och TJOFF, där var den!! En eldriven USA-1! Precis en sån jag mest av allt vile ha! Tyvärr simpelt svartmålad rakt över rutor och allt istället för vit med röda "amerikansk-flagge-ränder" och blå text som det ska vara, lite konstigt beskuren kaross, och lite smådetaljer fattades. Men det var en SÅN! Och den hade nya trim-motorer, nytt styrservo, nytt accpaket och elektroniskt fartreglage. Priset var inget att snacka om, bara att slå till!
Så lycklig som ett barn hade jag nu min monsterbil. Och den gick riktigt bra, precis som jag hade föreställt mig. Den gick kanske lite för bra, för redan samma höst så blev det närkontakt med en trottoarkant, och plah-DANG! så small parallellstaget till styrningen av. Jävla plastgrejer.... Ställde undan den över vintern.
Sen hade jag annat att tänka på, jag och min dåvarande flickvän flyttade till ny lägenget våren därpå, och att pyssla med någon radiostyrd bil blev inte riktigt prioriterad på ett tag. (vilket tyvärr också gällde Buicken som jag köpte den hösten) Den radiostyrda lämnades över till en polare som har lite vana att skruva med dylika tingestar. Vi provade att limma ihop staget men det höll inte. Det var bara att köpa nytt. Kanske låter enkelt, men för att man ska kunna köpa något måste det ju existera också.
Åren gick. Jag fick nys om en leksakshandlare i Skåne som var expert på Kyosho-grejer, men han kunde inte hjälpa mig. Han rekommenderade en annan handlare i Sthlm, men även där var det tji. Givetvis har ju USA-ettan ett helt eget chassi som den inte delar med någon annan bil, och därmed är tillgången på reservdelar obefintlig.
Fler år gick. Så nu tidigare i vinter öppnade butiken RC-Kungen här istan, RC som Radio Control alltså. Kanske de skulle kunna skramla fram något? Kunde ju alltid höra mig för. Jag lät mig dock vänta tills för ett par veckor sen innan jag iddes pallra mig dit, inte helt hoppfull. Men jag möttes av det glada beskedet att det inte skulle vara något problem! Jag behövde dock ta med mig bruksanvisnigen så vi kunde kolla exakt vad det var för del som behövdes. Sweet, min USA-etta skulle rulla igen!
Jag tog hem den från min gode vän, som återigen hade provat att limma ihop staget, nu med ett annat lim. Det verkade hålla, men nog behövdes det ett nytt stag ändå. Jag var tillbaka till RC-Kungen där expediten knappade på datorn.... och såg bekymrad ut. Nä, något var konstigt. Han skulle maila någon och höra av sig dagen efter.
Tre dagar senare ringde han. Det går inte att få fram några reservdelar till denna bil. Jävla skit. Så jag tänkte att jag får väl prova att köra med den som den är ändå då. Jag laddade batteriet och körde ett par svängar fram och tillbaka inne i lägenheten. Och utan att ens krocka med något så gick parallellstaget av igen. Fan! Måste ha ett nytt.
Sååå, är väl bara att söka vidare då. Eller sälja hela konkaronget. Det finns en som är intresserad, frågan är bara vad han bjuder. För OM jag skulle lyckas laga den nån dag så vill jag ju inte sälja heller. Vi får se...
Comment the photo
Min pappas sambos dotter fick en i julklapp 2008, pappa körde sönder den dagen efter d; Skitungen hann inte leka med den :D
Gör så. ^^
9 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/drevegracula/439010560/
Visa toppen
Show footer