Jag såg filmen The Killer Inside Me ikväll. Enligt baksidan av fodralet skulle den utspela sig under tidigt 1950-tal vilket lät mysigt, och kläder och musik verkade överensstämma med perioden.
Nu är jag inte lika helvass på det här med tidstypiska kläder som vissa andra iofs, så det kanske fanns en del kritik att tillägga där ändå? Vad jag däremot är desto vassare på är bilar, och då många bilar var av 1958 års modell så var det förvirrande om när det verkligen utspelade sig. Det var ju en enormt stor skillnad på tidigt och sent 50-tal i USA, inte bara vad gällde bilarna. Så man vill ju veta vilken epok man ska ställa in sig på liksom.

Och plötsligt åker bilen på bilden förbi. Grå och ceriserosa graphics-lack, typ Cragar Street Star-fälgar och däck med vit text... Sååå, det var plötsligt mitten av 80-talet eller tidigt 90-tal alltså? Något som även en lastbil i en annan scen bekräftade.
Alltså, så jävla dåligt!! När man producerar en film med en hyfsad budget och får med en massa 50-talsbilar i orginalskick, varför låter de då en sån här 90-talsstylad kärra glida förbi mitt framför kameran? Totalt fail!!! Hatar sånt!!
Tro mig, det är en förbannelse att vara bilintresserad och se film. Det är sjukt hur många fel de kan få med på mindre än två timmar....

I övrigt då? Jodå, filmen var faktiskt dötråkig, seg, utan spänning, och oengagerande intrig med obefintliga motiveringar till varför filmskurken betedde sig som han gjorde. Och i huvudrollen Casey Affleck med ljus och orkeslös pipröst.... Nä, ren jävla skit, helt enkelt. Dyker den här filmen upp framför era ögon så se den för fan inte, vad ni än gör! Dynga!!!

Eller OK, det var snyggt intro i den. Det kändes old timey och skönt. Så introt kan ni se, men sen måste ni stänga av eller byta kanal, om en trevlig kväll utan leda och irritation är er kär.

God natt.

Tror jag borde bli det. Alldeles för många filmer har för högt betyg!