Så har Cirkus Susta passerat revy, och det finns en del att reflektera över.
Jag vet inte om italienare bara är konstiga eller om det är kulturella skillnader, men när de kom på onsdagen var ju allt så dåligt och fel, men när de kom tillbaka på torsdagen var allt plötsligt bra, och de var väldigt nöjda med sitt besök.

Tyvärr var det ju då bara på onsdagen de var inne hos oss i mätrummet. Vi hade ju lyckats få ihop en behövlig hög halvdana plåtar som jag kunde mäta upp och som jag började med på morgonen. När italienarna kom in så var jag mitt uppe i en körning, och jag fick tillfälle att sitta och känna mig lite mallig över mäthuvudets smidiga rörelser förbi alla fixturklampar. Men så när biten var färdigkörd så kom frågorna, och kraven. Först ville Ivan, den oväntat unge italienaren som nästan kunde engelska, att jag skulle maila mätresultaten OCH mätprotokollen till honom. Hade jag vid det laget varit en Transformer så hade jag varit den som kan förvandla sig till en fågelholk. Vad fan menade han? Resultaten står ju i mätprotokollet?
Och så ville den äldre italienaren att jag skulle ta manuella mätpunkter på biten, och visa avvikelsen från nominellt i realtid. Jag försökte förklara att det är svårt att göra en rättvis mätning manuellt, för har man inte absolut rätt vektorriktning så blir avvikelsen missvisande. Och för överhuvudtaget få en avvikelse så måste mätpunkten bindas till CAD-modellen och i sånt fall är det ju lika bra att bara kolla på de punkter jag redan hade mätt på de ställen han ville. Det där med att visa avvikelse i realtid på manuella punkter sa jag att jag inte hade en blekaste aning om hur man gör, jag sa rentav att det inte går att göra så. Men då sade de att de har en likadan maskin hos sig, också med programmet PC-DMIS, och deras mättekniker kunde göra så. Jag svarade att den mätteknikern isåfall fejkar fram siffror för att göra dem nöjda, och att de borde fråga honom hur han egentligen får fram dessa siffror. Då blev det dålig stämning.

Sen var de inte nöjda med mitt protokoll heller. Vissa punkter jag hade angett som friformspunkter skulle egentligen vara kontaktpunkter, därmed med en snävare tolerans än friformspunkter, och så tyckte de att det var för få punkter. Men se goddag då...
När jag ursprungligen skrev detta program så hade jag en väldigt intensiv mailväxling med Ivan om hur han ville ha protokollet egentligen skulle se ut, där jag påpekade att den servettskiss de kallar ritning inte särskilt tydligt visar vilka ytor som är vad, eller ens var de sitter, och att inga såna markeringar finns på CAD-modellen heller, som det gör på de CAD-modeller vi får från kunder som bygger riktiga bilar. Så han skickade ett protokoll från dem på hur det skulle se ut, jag gjorde ett program och skickade ett utkast på min rapportmall, han svarade "ändra det här och det här", jag ändrade det där och det där och skickade sen mitt nya utkast, vilket han godkände. Men nu dög det inte längre? Och fler mätpunkter betyder att jag måste göra om hela rapportmallen, och det kan ju han fan glömma om han inte tänker ge mig bättre ritningar eller CAD-modeller. Jävla gipskatter.

Annars verkar väl deras besök ha gått bra. Daniel Strand fick hoppa in som projektledare medan de var här, eftersom projektet inte har någon ledare förutom Sandra som inte alls klarar av en sån grej och själv säger att hon inte gör det. Hon är som sagt duktig på det hon ska göra, men att lämpa över ett helt projekt på henne på det sätt som gjorts här är ju bara svinigt. Men hon höll i mötesagendan iallafall, och hon är ju ung, blond och yppig, så henne verkade italienarna gilla. Så det kanske var enbart tack vare henne de var nöjda med besöket?

Nästa projekt på tur blir sex verktyg till IS Tech, de är mycket enklare att ha att göra med! Visst har de inte alltid heller bästa ritningarna eller CAD-modellerna, men de ställer inga orimliga krav heller, har inte fått en enda fråga från dem om att ändra på något jag redan gjort.
Och medan jag nu ändå är inne på positiva ordalag så vill jag säga att Volvo också är en jävligt bra kund, även om de inneburit mycket frustration. Visst har de höra krav på kvalitén, men det är tydliga med att "såhär vill vi ha det och såhär ska det presenteras, vi skickar nödvändiga dokument och mallar som ni ska använda", och vi gör som de säger och allt blir bra. Sen blev väl inte alltid våra mätresultat så bra så vi fick göra saker om och om och om igen, men det var ju egentligen inte deras fel. Även om ett par av deras mätfixturer hade kunnat lite bättre, förstås. Mycket bra kunder annars, tycker jag.

Annons

The photo has no tags

May 2019