March
Wednesday 13 August 2014 photo 2/2
|
Hejdå, Stockholmis! Hoppas att jag kan komma tillbaka snart igen~
Sa hejdå till superduperbästisen och klev ombord på bussen hem.
Den allra jobbigaste biten på resan är att det oftast är kö på vägarna
när man ska åka därifrån, så det går långsamt innan man väl är ute
ur staden, liksom som att jag inte våndas tillräckligt av att behöva åka
därifrån utan ska behöva snigla oss därifrån som att "Säg hejdå till allt
nu, ta en extra titt för snart ser du det inte mer på ett tag." Jävla skit åhh!
Resan var oerhört tråkig och långsam och det enda som var intressant och
lite kul var att titta på vad himlen och alla moln hade för sig. Trots att det var
trist och så kändes det som att resan gick ganska fort ändå. Tack och lov!
På väg hem genom Stadsparken som var helt mörk på grund av strömavbrott
mötte jag på lillebror som kommit för att möta mig. Han hade en ficklampa
och började lysa på träden och buskarna omkring oss och säga: "Nu måste
vi hitta alla lappar innan Slenderman hittar oss!" Här trodde jag att jag skulle
slippa bli uppskrämd halvt till döds en tid framöver (då det råkar vara en av
Kims favoritsysselsättningar när jag är på besök) men icke. Så fel jag hade.
Jag har i alla fall haft en bra tid i Stockholm, det positiva har övervägt det som har
varit lite mindre bra och jag längtar förstås redan tillbaka~
Sa hejdå till superduperbästisen och klev ombord på bussen hem.
Den allra jobbigaste biten på resan är att det oftast är kö på vägarna
när man ska åka därifrån, så det går långsamt innan man väl är ute
ur staden, liksom som att jag inte våndas tillräckligt av att behöva åka
därifrån utan ska behöva snigla oss därifrån som att "Säg hejdå till allt
nu, ta en extra titt för snart ser du det inte mer på ett tag." Jävla skit åhh!
Resan var oerhört tråkig och långsam och det enda som var intressant och
lite kul var att titta på vad himlen och alla moln hade för sig. Trots att det var
trist och så kändes det som att resan gick ganska fort ändå. Tack och lov!
På väg hem genom Stadsparken som var helt mörk på grund av strömavbrott
mötte jag på lillebror som kommit för att möta mig. Han hade en ficklampa
och började lysa på träden och buskarna omkring oss och säga: "Nu måste
vi hitta alla lappar innan Slenderman hittar oss!" Här trodde jag att jag skulle
slippa bli uppskrämd halvt till döds en tid framöver (då det råkar vara en av
Kims favoritsysselsättningar när jag är på besök) men icke. Så fel jag hade.
Jag har i alla fall haft en bra tid i Stockholm, det positiva har övervägt det som har
varit lite mindre bra och jag längtar förstås redan tillbaka~
Visa toppen
Show footer