Sunday 14 February 2010 photo 1/1
|
Brinck säger:
Det var en gång en neger
Hans namn,
det var Hans
Hans tog ett steg ut genom dörren och såg sig runt
Solen sken starkt, och Hans fick titta bort. Då plötsligt hörde han steg.
"Vad var det?", tänkte han tyst för sig själv och gömde sig inne i mörkret av sin lerhydda.
Han hörde då ännu ett steg.
Och ett till
OCH ÄNNU ETT
"Det är nära nu. Jag måste utrusta mig själv med...något."
Hans tog snabbt tag i den största spaden han hade och höll den beredd. Snart skulle inkräktaren slita upp dörren och visa sig för honom, och då, då skulle han dö en vidrig död.
Nervöst samlade sig svetten i hans armhålor och pannan, och snart var Hans helt blöt av sin svett. Och illaluktande.
Men det är en parantes.
Men nu var ondingen, busen, GARGAMEL, TENGIL, KATLA utanför dörren.
Han kunde lukta Hans negersvett genom dörren.
Och lukten gjorde honom arg.
Han tog ett stadigt grepp om handtaget med sina järnhandskar.
SLET DÖRREN UR SINA GÄNGOR
OCH SLÄNGDE DEN RÄTT ÅT SKOGEN
Och nu såg Hans vad det var som stod utanför hans dörr.
Det var en vit man på ståtliga 200 cm iklädd en rustning av finaste stålet, som blänkte i solen. Hans långa, blonda hår blåste i vinden och såg ut som det finaste guldet i Hans ögon.
Men hans änglalika utseende förråddes av det blodiga svärdet som han höll i sin hand, samt det stora hakkorset på mitten av hans bröstkorg.
Detta var ingen annan än Svnzkn, den ariska hämnaren som var ute på negerjakt
Hans visste att han inte hade någon chans. Detta var helt enkelt slutet för honom och hans lediga liv i lerhyddan.
För han hade hört mycket om denne ariske hämnaren, om hans grymheter och hans svärd.
Svnzkn tog ett steg in i hyddan och ställde sig framför Hans.
Hans visste att det enda han kunde göra var att acceptera sitt öde
Men då
Just då, i det ögonblicket, då upptäckte han den felande länken.
Hans tittade upp mot sin mördare och såg honom rakt i ögonen.
Svnzkn blev blek. Han förstod att något var fel.
Hans pekade då på honom, på den lilla detaljen i rustningen som var felande.
OCH DÅ SKREK SVNZKN
OCH HANS
FilleRääf säger:
..var det en etta??
Brinck säger:
16 BITARS
hehe
jag har tråkigt
Det var en gång en neger
Hans namn,
det var Hans
Hans tog ett steg ut genom dörren och såg sig runt
Solen sken starkt, och Hans fick titta bort. Då plötsligt hörde han steg.
"Vad var det?", tänkte han tyst för sig själv och gömde sig inne i mörkret av sin lerhydda.
Han hörde då ännu ett steg.
Och ett till
OCH ÄNNU ETT
"Det är nära nu. Jag måste utrusta mig själv med...något."
Hans tog snabbt tag i den största spaden han hade och höll den beredd. Snart skulle inkräktaren slita upp dörren och visa sig för honom, och då, då skulle han dö en vidrig död.
Nervöst samlade sig svetten i hans armhålor och pannan, och snart var Hans helt blöt av sin svett. Och illaluktande.
Men det är en parantes.
Men nu var ondingen, busen, GARGAMEL, TENGIL, KATLA utanför dörren.
Han kunde lukta Hans negersvett genom dörren.
Och lukten gjorde honom arg.
Han tog ett stadigt grepp om handtaget med sina järnhandskar.
SLET DÖRREN UR SINA GÄNGOR
OCH SLÄNGDE DEN RÄTT ÅT SKOGEN
Och nu såg Hans vad det var som stod utanför hans dörr.
Det var en vit man på ståtliga 200 cm iklädd en rustning av finaste stålet, som blänkte i solen. Hans långa, blonda hår blåste i vinden och såg ut som det finaste guldet i Hans ögon.
Men hans änglalika utseende förråddes av det blodiga svärdet som han höll i sin hand, samt det stora hakkorset på mitten av hans bröstkorg.
Detta var ingen annan än Svnzkn, den ariska hämnaren som var ute på negerjakt
Hans visste att han inte hade någon chans. Detta var helt enkelt slutet för honom och hans lediga liv i lerhyddan.
För han hade hört mycket om denne ariske hämnaren, om hans grymheter och hans svärd.
Svnzkn tog ett steg in i hyddan och ställde sig framför Hans.
Hans visste att det enda han kunde göra var att acceptera sitt öde
Men då
Just då, i det ögonblicket, då upptäckte han den felande länken.
Hans tittade upp mot sin mördare och såg honom rakt i ögonen.
Svnzkn blev blek. Han förstod att något var fel.
Hans pekade då på honom, på den lilla detaljen i rustningen som var felande.
OCH DÅ SKREK SVNZKN
OCH HANS
FilleRääf säger:
..var det en etta??
Brinck säger:
16 BITARS
hehe
jag har tråkigt
Comment the photo
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/filleraaf123/442913526/