February
Monday 18 October 2010 photo 2/2
|
Jag vill inte sitta här i detta rum , denna plats. Jag vill inte vara här , på detta ställe , i mig. Jag vill inte va instängd i denna kropp.. känns som jag hamnat fel. Vem är jag och var kommer jag hamna? Hur och när kommer mitt liv sluta? Kommer jag orka ? Denna ångesten som kryper försiktigt igenom hela min kropp. Allt som en gång i tiden har varit vackert har förvanldats till mörker. Havet som förr rörde sig så fint och himmeln som speglades så fint i vattnet är nu mer ett hål fyllt med bläck, och spegelbilden är bara svart men jag kan se mig själv ensam bland allt mörker. Fina höst kvällar med alla träd med alla dess fina färger av löven är nu mera nakna och kalla träd och löven som maskar som vill åt min själ. Vinden som förr blåste så skönt på min hud och smekte mina kinder , och blåste så nätt igenom mitt hår , så vackert.. man ville bara dansa bort med vinden.. den vinder är nu mera.. som en piska som piskar mot mitt ansikte, drar sig jämte min hals.. och drar åt. Kväver mig , jag får ingen luft! Ångesten att jag är just jag gör så ont så det är obeskrivligt. Varför blev jag , jag och inte nån annan , nån annan bättre? Jag känner smärtan i hela kroppen , det gör så ont att jag viker mig.. hjälplös på marken drar jag med mina fingrar längst gruset och söker svar. Skriker rätt ut och med tårarna som rinner som vattenfall. Var hittar jag mina svar om vem jag är och varför jag är jag? Kan skratta och le , sen bara bryta ihop i tårar. Dagar som nätter bär jag på tunga tårar och inga svar. Och en otrolig ångest. Jag syns inte '' jag är osynlig'' men ändå syns jag. För jag ser hur alla tittar dömmande på mig. Längs korridoren går jag med blicken neråt för att försöka undvika hur alla andra tittar på mig. Men kan inte låta bli att snegla. Jag ser hur de tittar på mig och ögonen säger '' vem är du? vad gör du här? du är ingen förstå det , INGEN! dör du nu är det ingen som vet , eller bryr sig för den delen. du finns inte'' Jag kan inte möta någons blick , inte min egen heller. Skammen om att jag är jag är för stor. Att titta på mig själv gör ont. Att se hur missbildad , misslyckad jag är. Står och säger till mig själv de orden jag hör i mitt huvud hela tiden om & om igen. '' stick ditt svin , dö ingen bryr sig , vad gör DU på denna plats? varför förtjänar du den som ändå vill dö? varför kan inte någon som bryr sig om livet få leva istället för dig. '' En tung börda att leva fast man inte vill.. jag valde inte livet , varför måste jag leva med denna smärta.. att gå över till andra sidan har jag redan försökt. men är för feg.. är för dålig. Vill kunna se mig själv i spegeln och le , vill kunna tänka på mig själv utan att kvävas av oenlig smärta. Jag vill komma bort från dehär , få svar. Få min fred och somna in.. och inte behöva lida mer..
8 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/frizzlefraz/475092823/
Visa toppen
Show footer