Monday 3 December 2007 photo 3/6
|
Håll i mej hårt, håll min hand tills den blir blå, men släpp mej inte ens då. För jag vill aldrig förlora dej, du betyder så mycket mer för mej. Men alla löngner, allt vi tagit oss igenom, har flyttit upp till ytan. O nu kan vi se svagheten i varandras ögon. Men som vanligt försöker vi blunda bort det. Kan vi någonsing erkänna för varandra att vi har det svårt? Att vi inte alltid kan vara perfecta. Alla har vi motgångar, o ingen skulle klara det utan en vän vid sin sida. Men du o jag, det é en helt annan sak. Vi är inte vana vid att se varandra svaga. O som en tår rinner ner för min kind, du kollar på mej o lotsats som om du vore blind. Om jag faller ner på knä, du ber mej gensat att resa mej upp. Men du förstår inte att jag behöver din hjälp upp... För du é inte van att se mej svag. Men snälla, bli inte rädd, jag kan inte alltid va den starka av oss. Jag behöver din hjälp , din hjälp att ta mej upp. writen by: Grahn.H 3/12-07 "dela svagheten"
Annons
Anonymous
Tue 4 Dec 2007 19:11
<3 Väldigt fint skrivit <3
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/happiineess/129429323/