Tekniskt fel pågår.
På grund av att en server kraschat är det vissa problem att ladda upp bilder.
Flera äldre bilder har även försvunnit till följd av detta, vilket vi beklagar.
Vi arbetar för att få igång det så snart som möjligt.
From a passengers point of view, it was rather... scary. Hm.. köra till Gävle när man börjar gå på pencillin?
Nu är'e ju'nte gonorré jag har då, utan hals- och öroninfektion. Men 2 tabletter 3 gånger om dagen i 10 dagar borde ju ta hand om'et...
Ja, så gav vi oss alltså iväg från Motala klockan 16.20. Vi kom inte längre än till Brunneby innan det var dags att stanna. Vi köpte cider som vi hade med oss til
Die Grossen Gelben, alltså Den Stora Gula. Genast började pappa fälla kommentarer om bananliknande föremål... Våran humor är sämst.
Det första mamma sa när vi åkte var att det var bäst att hålla hastighetsbegränsningarna. Vad jag vet finns inte 130 km/h som begränsning här i Sverige...
Tack vare en viss Hultsfredsbo hade jag med mig American Gods som ljudbok.
Nice sky, någonstans norr om Stockholm.
Min bror försökte gömma sig bakom sin kudde...
TITTUT!! :D Åker man 145 mil måste man underhålla sig på nåt sätt...
Men som alla vet; endel straffar Gud direkt... Lillebror fick tag i kameran, och jag fick ett hostanfall. Här har ni resultatet. Lyckat.
Vi kom till Gävle (40 mil hemifrån ungefär) och där stannade vi och åt kvällsmat. Mamma parkerar bäst. Nog för att vi har en rätt stor bil, men den f&ari
Där är min bror igen.
Mmmm.. äggmacka och varm oboy. ^^
Gävle Bro hette visst stället. Och jag diggar den här bilden.
En läskig mås spanade in våra mackor.. Òo
Bred last; ett hus och en traktor. Man får se många spännande saker norrut på E4:an.
Trots att vi har en bil med rymligt baksäte måste jag sitta konstigt.
Och mitt i natten hamnade vi bakom vägarbetsmaskiner som klippte gräset i vägkanten. Och dessutom med en sån där knullburk husvagn framför...
Det var lite mörkare nu, så min bror fastnade inte på kort. Men solen gick bara ner nån timme, så det blev aldrig riktigt mörkt. Strax här efter slocknade jag so