October
November 2007
Vad är det som gör ett barns skratt så alldeles magiskt?
Sail away with me.
Jag vänder inte andra kinden till.
Jag fullkomligt älskar vårt ögas förmåga att uppfatta färger. Bejaka nyanser.
Wanaka. Nya Zeeland. Kajakade i denna sjö, belägen i en bergsklyfta, under öppen himmel.
Så här ser jag ut på resande fot.
En plats där vatten är trolldryck, arkitekturen uråldriga fantasiverk och naturen ogenomträngliga djunglar.
I Australien finns fler giftiga än icke-giftiga skapelser. Den här krabaten tycktes mig dock mest nyfiken och vänskaplig.
Uppvägen bjöd på fin solnedgång och sedan detta då mörkret föll på. Halvön heter Mt Manganoui och jag står på änden av den, 360 meter
Här slängdes jag ut med lina och sele. Händerna knutna bakom ryggen. Ögonen förbundna.
Jag vet inte vart fåglarna reser men jag vill låta dem leda mig dit. Vill du med?
Den är lustiga karaktären bekantade jag mig med på en segeltur i Australien. Vad ska vi döpa honom till?
En stillsam dans mot stadens kärna.
Bland barackerna i Sachsenhausen. Koncentrationsläger i norra Berlin.
Här brändes människor.
Fraser Island, Australia. Lake McKenzie, som sjön så vackert heter, är världens renaste sjö (så ren att det inte kan existera liv i den).
Bada med mig?
Animerad självperception är fett :)
Jag utmanar!
Jag brukar undra vad den här pojken tänker i ögonblicket då den här bilden togs.
Denna flyktiga varelse poserade för en kort sekund och jag fångade honom.
Solnedgång sedd från bergstopp i östra Australien. Jag finner den magisk.
Medresenärer. (Jag förvarar alla mina tjejer i bunkrar).
Planeten vänder ryggen till stjärnan och hälsar på månen.
Visa toppen
Show footer