June
July 2007
januari börjar året...
ha inte sönder glaset nu
Vi började den långa trippen till Danmark med att bli haffade av polisen..
sen brände vi därifrån, men denna gång lite mer försiktiga
ja det där gick ju som smort, tyckte sanna
sedan började folk gorma om att de var hungriga
varför inte stanna till på en liten spot som serverar Max, macdonalds och burgerking på samma ställe? Himmelriket?
och solen sken på oss en sista gång... men inte kunde vi ana det.
bilen var också hungrig.
Mer bilder från kvällen har jag inte, men fram till roskilde kom vi efter ett jävla meck. Hitta parkering var så där roligt.
Roskilde i ett nötskal. Inte kunde jag ana att det skulle vara ett morduppdrag att ta sig till bajamajorna, samt till vattenkranen..
jag var lite för korkad för att haja att det var synd om mig och hannah som inte hade gummistövlar. Vi hela gänget la oss i hannahs och mitt femmannatält och försökt
det var bokstavligt talat som att kliva ur duschen när man varit utanför tältet en sväng.
Men för att ta hela dagen från början.
Vi vaknade och klev ur tältet iklädda galonjackor och brallor då det öste ner regn.
vi käkade "frukost" och begav oss sedan iväg för att hitta gummistövlar. Vi hörde från danne att de tydligen sålde sådana långt ute på campingen,
Här är den torra, ja notera TORRA delen av campingen. Där vi stod och väntade på de andra.
Josse, sanna och linda kom tillbaka med stövlar åt mig och sanna. Och det var förmodligen det bästa under dagen.
Men det slutade som sagt med att vi gick tillbaka till tältet och gömde oss för regnet som sedan skulle hitta in till oss i tältet.
"Barnen i Afrika har det bättre" /Sanna
Vi satte upp en gran för att få till lite bättre stämning i tältet.
men när vi öppnade tältet och kikade in i förtältet kom ångesten tillbaka. Det var början på en sjö där ute.
När vi senare insåg att tältet var som en vattensäng av en decimeter vatten under tältduken och sömmarna började ta in vatten, så började vi tappa hoppet
När inte ens tältet gick att rädda flydde vi fältet i ösregnet och räddade det vi kunde. Utan att veta vart vi skulle ta vägen.
Det fanns ingenstans att stanna bile
Ångest ångest!
Första lösningen var att vi skulle bo hos någon bekant till sanna som bodde i danmark, men bara för en natt.
Men inte ens med en lånad kartboks hjälp skulle vi kunna hitta i det jävla landet.
Linda fick då en strålande idé om att vi kunde låna hennes morfar och mormors landställe i smygehuk, inte allt för långt ifrån bron över till danmar
och över bron igen...
Väl framme så insåg vi att det var något helt annat än en liten stuga på landet. Det var världens finaste lyxvilla med två våningar. BARA FÖR OS
Visa toppen
Show footer