Saturday 17 April 2010 photo 42/296
|
Jag fick syn på dig där du stod.
Tänkte att du var det vackraste jag sett.
Jag samlade upp mitt mod.
För det här, det här känns rätt.
Stapplande gick jag fram.
Funderade ut vad jag skulle säga.
Ska jag erkänna var jag tveksam.
Men för inget skulle jag väja.
Med ryggen mot mig var du vänd.
Solstrålarna fick ditt hår att glänsa.
Rädd, kallsvettig, nervös och spänd.
Ett nervsammanbrott var jag nära att gränsa.
Adrenalinet tog över och nu fick det brist eller bära.
Jag sa ditt namn, du vände dig om.
I den stunden kunde jag ha dött lycklig, på det kan jag svära.
Utan att säga ett ord, mållös lämnade du mig som.
Dina ögon fick mig att drunkna.
Ditt leende fick mitt hjärta att slå dubbla slag.
I din famn ville jag bara försjunkna.
Jag kände mig så svag, det tog ett tag.
Du sken upp och lyste som en sol.
I min famn du kastade dig, med armarna runt min hals.
Du hade på dig en vit topp och den finaste kjol.
Jag ville inte släppa taget om dig, inte alls.
Vad som kändes som år flög förbi.
Där du och jag stod och höll om varandra.
Du och jag för alltid ville jag att det skulle förbli.
Jämte dig vill jag för alltid vandra.
In i mina ögon du skåda.
Utan ord sa vi allt vi ville ha sagt.
Högt upp bland molnen, det var vi nog båda.
I dina händer jag mitt hjärta lagt.
Det här var början på någonting stort.
Det här var allt jag hade drömt om, när allt kom omkring.
Från första blicken, till första kramen, till första kyssen, det gick så fort.
Jag kommer ihåg det som om det vore igår, första gången jag fick träffa dig, min älskling.
Tänkte att du var det vackraste jag sett.
Jag samlade upp mitt mod.
För det här, det här känns rätt.
Stapplande gick jag fram.
Funderade ut vad jag skulle säga.
Ska jag erkänna var jag tveksam.
Men för inget skulle jag väja.
Med ryggen mot mig var du vänd.
Solstrålarna fick ditt hår att glänsa.
Rädd, kallsvettig, nervös och spänd.
Ett nervsammanbrott var jag nära att gränsa.
Adrenalinet tog över och nu fick det brist eller bära.
Jag sa ditt namn, du vände dig om.
I den stunden kunde jag ha dött lycklig, på det kan jag svära.
Utan att säga ett ord, mållös lämnade du mig som.
Dina ögon fick mig att drunkna.
Ditt leende fick mitt hjärta att slå dubbla slag.
I din famn ville jag bara försjunkna.
Jag kände mig så svag, det tog ett tag.
Du sken upp och lyste som en sol.
I min famn du kastade dig, med armarna runt min hals.
Du hade på dig en vit topp och den finaste kjol.
Jag ville inte släppa taget om dig, inte alls.
Vad som kändes som år flög förbi.
Där du och jag stod och höll om varandra.
Du och jag för alltid ville jag att det skulle förbli.
Jämte dig vill jag för alltid vandra.
In i mina ögon du skåda.
Utan ord sa vi allt vi ville ha sagt.
Högt upp bland molnen, det var vi nog båda.
I dina händer jag mitt hjärta lagt.
Det här var början på någonting stort.
Det här var allt jag hade drömt om, när allt kom omkring.
Från första blicken, till första kramen, till första kyssen, det gick så fort.
Jag kommer ihåg det som om det vore igår, första gången jag fick träffa dig, min älskling.
Comment the photo
23 comments on this photo