September
Show more 
Sunday 10 October 2010 photo 115/296
|
Tiotusen rosblad slängda på markens blöta asfalt.
Mörkt, ensamt och kallt i denna hemska anstalt.
Det sägs att även säkraste fängelse har en öppen dörr.
Det är blott ännu en lögn, som jag fått höra tusen gånger förr.
För i denna fönsterlösa, lufttäta cell finns inget hopp.
Ensamheten och bristen på röster slingrar sig runt din kropp.
Som en orm smyger den sig på en och håller en i sin grepp.
Och snart så får den oss att inse, att vi alla sitter i samma skepp.
Ute i fjärran hav, med horisonten vart vi än vänder vår blick.
Med ett gapande hål där hjärtat en gång satt, den du en gång fick.
Vi seglar utan vind och glider med vattnets osynliga strömmar.
Blundar med vidöppna ögon och försöker glömma alla mardrömmar.
Tiotusen rosblad på markens blöta asfalt slängda.
Tiotusen krossade hjärtan, sårade och stängda.
Tiotusen röster skrikande i det djupa tysta.
Ett par läppar väntade på att bli kyssta.
Förgör mig med din blick, hela mig med din röst.
Känn min puls, hör hjärtat slå i mitt bröst.
Slå som aldrig förr, tiotusen slag i minuten.
Trots att min själ, i tiotusen bitar, är bruten.
Mörkt, ensamt och kallt i denna hemska anstalt.
Det sägs att även säkraste fängelse har en öppen dörr.
Det är blott ännu en lögn, som jag fått höra tusen gånger förr.
För i denna fönsterlösa, lufttäta cell finns inget hopp.
Ensamheten och bristen på röster slingrar sig runt din kropp.
Som en orm smyger den sig på en och håller en i sin grepp.
Och snart så får den oss att inse, att vi alla sitter i samma skepp.
Ute i fjärran hav, med horisonten vart vi än vänder vår blick.
Med ett gapande hål där hjärtat en gång satt, den du en gång fick.
Vi seglar utan vind och glider med vattnets osynliga strömmar.
Blundar med vidöppna ögon och försöker glömma alla mardrömmar.
Tiotusen rosblad på markens blöta asfalt slängda.
Tiotusen krossade hjärtan, sårade och stängda.
Tiotusen röster skrikande i det djupa tysta.
Ett par läppar väntade på att bli kyssta.
Förgör mig med din blick, hela mig med din röst.
Känn min puls, hör hjärtat slå i mitt bröst.
Slå som aldrig förr, tiotusen slag i minuten.
Trots att min själ, i tiotusen bitar, är bruten.
Comment the photo
Du skriver med en sån otrolig känsla, du väljer alltid ut så bra ord- som alltid ger den rätta touchen/känslan/eller va man nu ska säga.
Och de e alltid något nytt, en ny känsla, en ny handling.
Kommer alltid älska dina texter (:
jag skriver också en hel del texter,sångtexter,diktor känslor osv.
gjort nu i flera år och folk tycker jag är grym
men detta, damn detta är fan awesome
mina är ju inget jämnfört med dessa haha
du skriver såå sjukt fina texter och tar sjukt fina bilder! :)
34 comments on this photo Show all comments »
Visa toppen
Show footer