September
Show more 
Monday 17 January 2011 photo 195/296
|
Våra sista sidor står nu i lågor.
Och vi står bredvid, med tusen frågor.
Trevar oss fram igenom den tjocka röken.
Sakta stegar vi ut, bleka som spöken.
Det började med en explosion aldrig tidigare känt.
Hettan hade en gömd gnista hos oss plötsligt tänt.
Och när dammet hade lagt sig var det redan för sent.
Av kärlekens låga hade vi blivit rörda och det var så rent.
Ett startskott för en svindlande romans.
Alltid på styva linan men aldrig i obalans.
På lyckans kant dansade vi utan att falla.
Ur svartaste natt kunde vi vitaste ljus framkalla.
Så en vacker dag började lågan sakta svalna.
Och våra vänner började plötsligt kalla oss galna.
Själva såg vi inte vad som fanns framför oss.
För vi var fast och ville inte komma loss.
Vi kanske var själviska, vi kanske var naiva.
Men vi ville inte vår vackra dröm behöva riva.
Vi blickade in i varandras själar och såg vårt svar.
Fastän vårt kapitel är slut så har vi alltid minnena kvar.
Minnen präglade med våra fingeravtryck, bara våra.
Och när vi i framtiden ställs framför hinder så svåra,
Så har vi alltid vår tid tillsammans att tänka tillbaka till.
Våra vinterdagar, våra sommarnätter, våra kvällar i april.
Så vi avslutar som vi började, med en explosion.
Vi river ut våra blad och tänder på de med passion.
Vi ser på medan våra sista sidor nu står i lågor.
Men vi, vi har alla svar till våra tusen frågor.
Våra sista sidor står nu i lågor.
Och vi står bredvid, med tusen frågor.
Trevar oss fram igenom den tjocka röken.
Sakta stegar vi ut, bleka som spöken.
Det började med en explosion aldrig tidigare känt.
Hettan hade en gömd gnista hos oss plötsligt tänt.
Och när dammet hade lagt sig var det redan för sent.
Av kärlekens låga hade vi blivit rörda och det var så rent.
Ett startskott för en svindlande romans.
Alltid på styva linan men aldrig i obalans.
På lyckans kant dansade vi utan att falla.
Ur svartaste natt kunde vi vitaste ljus framkalla.
Så en vacker dag började lågan sakta svalna.
Och våra vänner började plötsligt kalla oss galna.
Själva såg vi inte vad som fanns framför oss.
För vi var fast och ville inte komma loss.
Vi kanske var själviska, vi kanske var naiva.
Men vi ville inte vår vackra dröm behöva riva.
Vi blickade in i varandras själar och såg vårt svar.
Fastän vårt kapitel är slut så har vi alltid minnena kvar.
Minnen präglade med våra fingeravtryck, bara våra.
Och när vi i framtiden ställs framför hinder så svåra,
Så har vi alltid vår tid tillsammans att tänka tillbaka till.
Våra vinterdagar, våra sommarnätter, våra kvällar i april.
Så vi avslutar som vi började, med en explosion.
Vi river ut våra blad och tänder på de med passion.
Vi ser på medan våra sista sidor nu står i lågor.
Men vi, vi har alla svar till våra tusen frågor.
Annons
Comment the photo
Anonymous
Wed 9 Feb 2011 18:04
Herregud ! du har jättefina bilder och texter! :)
Har inte tittat på din blogg än´, men ska snart :)
Har inte tittat på din blogg än´, men ska snart :)
Ellen Matilda' Nymo
Sat 22 Jan 2011 17:19
oh my gad, du är magisk, hur kan du skriva såååå bra texter ? :)
BaraNatalia
Tue 18 Jan 2011 15:46
Åhh... Så otoligt fin text!:) Och egentligen sann, för några iaf:)
Anonymous
Mon 17 Jan 2011 23:13
SHIT BILDEN !
sjukt fin bild , texten är också grym men bilden .
Undebar , även fast många tar sådana bilder , så
shit den blev annorlunda rikitgt fin !
sjukt fin bild , texten är också grym men bilden .
Undebar , även fast många tar sådana bilder , så
shit den blev annorlunda rikitgt fin !
Anonymous
Mon 17 Jan 2011 23:00
Du borde göra en bok, med dina dikter!
annakarinruis
Mon 17 Jan 2011 23:36
om man kunde gilla komentarer, så skulle jag gilla din hur många gånger somhelst!
17 comments on this photo
Visa toppen
Show footer