OOOOOOLDIE. kanske .. 1½ år. men iallafall,, -- and so we talked all night about the rest of our lives where we're gonna be when we turn 25 i keep thinking times will never change keep on thinking things will always be the same but when we leave this year we won't be coming back no more hanging out cause we're on a different track and if you got something that you need to say you better say it right now cause you don't have another day cause we're moving on and we can't slow down these memories are playing like a film without sound and i keep thinking of the night in june i didn't know much of love, but it came too soon and there was me and you, and then it got real blue stay at home talkin' on the telephone and we would get so excited, we'd get so scared laughing at our selves thinking life's not fair and this is how it feels as we go on, we remember all the times we had together and as our lives change, come whatever we will still be, friends forever so if we get the big jobs and we make the big money when we look back now, will that joke still be funny? will we still remember everything we learned in school? still be trying to break every single rule will little brainy bobby be the stockbroker man? can heather find a job that won't interfere with her tan? i keep, i keep thinking that it's not goodbye keep on thinking it's a time to fly and this is how it feels .. will we think about tomorrow like we think about now? can we survive it out there? can we make it somehow? i guess i thought that this would never end and suddenly it's like we're women and men will the past be a shadow that will follow us 'round? will these memories fade when i leave this town i keep, i keep thinking that it's not goodbye keep on thinking it's a time to fly .. -- varför kan man inte få vara barn resten av livet? jag saknar så mycket och så många och den tiden förut och allt hit och dit, och jag saknar att inte fått ha en ordentlig sommar, med sena och varma kvällar, och massa häng, och alldeles för mycket cigaretter .. och jag saknar att inte ha någon att vakna upp med på morgonen, för jag ljuger om jag säger att jag trivs bra som singel. jag saknar. tiden går FÖR fort, jag hinner inte med. och snart är jag 20 år och vuxen. men det blir bra det med, i just know it. jag måste bara hinna ta mig tid att vänja mig, nångång snart. (fast när då egentligen, jag har redan jobbat snart 7 veckor och det känns som 2. var tar alla dagar, veckor, månader och år vägen?). men minnen, <3 och tack alla, och ni vet vilka ni är, för att ni alltid funnits där, vissa hela tiden, och vissa som jag, tack gode gud, hittat tillbaka till nu. i love u :*

skyll dig själv.