Friday 20 March 2009 photo 2/2
|
joo visst, jag ler, ibland skrattar jag till och med
men bara för att jag inte gråter, betyder inte det att jag inte är ledsen
för det är jag! jag har ståndigt en tanke på mitt hjärna, en tanke, om vad som händer om min pappa DÖR... det är inte så positivt, men så är det. jag kan inte ro för det. jag vill itne att han ska dö. men det känns så omöjligt att man ska klara av en cancer. jag känner EN som har blivit frisk från cancer. jippie, vilka odds. och om pappa överlever detta helvete, vad händer sen. efter allt? jag har inget svar, och är itne säker på att jag VILL ha ett svar på den frågan heller. jag är fan 12 år, jag ska inte behöva se min pappa så här sjuk. det är inte normalt. föräldrar ska var glada, dom ska vara FRISKA. visst alla är inte friska. vissa finns inte ens. men ?! så ska det inte vara, man har en idiell uppfattning om föräldrar. dom ska vara 2, och dom ska vara FRISKA. FÖRLÅT, men jag har gått in i en svacka ! jag hatar verklgien det här. det är så jäkla jobbigt. det är jobbigt att vara hemma. så ska det inte vara! jag vill kunna komma hem o vara glad, men det är jag inte. visst jag är glad att pappa lever fortfarande. men när jag o pappa sitter o ser tv, han hostar o han kraxar, ibland önskar jag att läkaren bara har gett oss fel diagnos. att pappa bara är förkyld, men det verkar inte så troligt längre. jag försöker vara positiv. men det är inte så jäkla lätt. det är säkert lättare att veta om att ens pappa kan dö, en att han plötsligt bara är BORTA, att man inte har hunnit säga hejdå liksom. men ialla fall. just när man befinner sej i en sån här situation, har man svåt att se att det finns större problem i världen
men bara för att jag inte gråter, betyder inte det att jag inte är ledsen
för det är jag! jag har ståndigt en tanke på mitt hjärna, en tanke, om vad som händer om min pappa DÖR... det är inte så positivt, men så är det. jag kan inte ro för det. jag vill itne att han ska dö. men det känns så omöjligt att man ska klara av en cancer. jag känner EN som har blivit frisk från cancer. jippie, vilka odds. och om pappa överlever detta helvete, vad händer sen. efter allt? jag har inget svar, och är itne säker på att jag VILL ha ett svar på den frågan heller. jag är fan 12 år, jag ska inte behöva se min pappa så här sjuk. det är inte normalt. föräldrar ska var glada, dom ska vara FRISKA. visst alla är inte friska. vissa finns inte ens. men ?! så ska det inte vara, man har en idiell uppfattning om föräldrar. dom ska vara 2, och dom ska vara FRISKA. FÖRLÅT, men jag har gått in i en svacka ! jag hatar verklgien det här. det är så jäkla jobbigt. det är jobbigt att vara hemma. så ska det inte vara! jag vill kunna komma hem o vara glad, men det är jag inte. visst jag är glad att pappa lever fortfarande. men när jag o pappa sitter o ser tv, han hostar o han kraxar, ibland önskar jag att läkaren bara har gett oss fel diagnos. att pappa bara är förkyld, men det verkar inte så troligt längre. jag försöker vara positiv. men det är inte så jäkla lätt. det är säkert lättare att veta om att ens pappa kan dö, en att han plötsligt bara är BORTA, att man inte har hunnit säga hejdå liksom. men ialla fall. just när man befinner sej i en sån här situation, har man svåt att se att det finns större problem i världen
Comment the photo
fixera dig inte på döden.
"så länge det finns tro, finns det hopp"
jag förstår att det är skit tungt och jag vet hur jobbigt det är att vara där hemma med sin sjuka förälder! men din pappa lever linda, han lever! ta vara på det! vare sig om det skulle dröja ett år eller trettiofem år, du har honom kvar. min mamma är borta, men jag skulle ge vad som helst för att få vara med henne,även om hon va sjuk! ta vara på tiden linda, hur lång den än skulle bli,<3
man behöver inte alltid vara stark, verkligen inte, men kämpa för varandra nu, okej?<3<3
<br />
julia. finns för dej varje dag. glada som ledsna<3<br />
7 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/linddaaa/345431983/


Visa toppen
Show footer