Monday 4 August 2014 photo 1/1
|
Extraliv
Allting som du tror jag var, och allt skit som du sa, bakom min rygg, kände aldrig mig trygg, sanningen begravdes här, betyder att du aldrig dig lär, vad som var rätt och vad som var fel, du tar bara livet som ett spel...
Men nu har du inga extraliv kvar, tänk tillbaka på det som var, för det är allt du har kvar, bara minnen av allt, känn vinden blåsa kallt, i din ensamhet.
Men nu har du inga extraliv kvar, tänk tillbaka på det som var, för det är allt du har kvar, bara minnen av allt, känn vinden blåsa kallt, i din ensamhet, för vi båda vet...
Att allting som du trott det var, är fel, och nu står bara sanningen kvar, du kastas runt i livets vind, känner tårarna vid din kind, du känner smärtan krypa fram, kan inte hålla din balans, och faller om och om igen, du miste din käraste vän...
Men nu har du inga extraliv kvar, tänk tillbaka på det som var, för det är allt du har kvar, bara minnen av allt, känn vinden blåsa kallt, i din ensamhet...
Men nu har du inga extraliv kvar, tänk tillbaka på det som var, för det är allt du har kvar, bara minnen av allt, känn vinden blåsa kallt, i din ensamhet, när vi båda vet, att allt har gått i tu, för det är inte jag och du.
-Linus Marjeta-
Allting som du tror jag var, och allt skit som du sa, bakom min rygg, kände aldrig mig trygg, sanningen begravdes här, betyder att du aldrig dig lär, vad som var rätt och vad som var fel, du tar bara livet som ett spel...
Men nu har du inga extraliv kvar, tänk tillbaka på det som var, för det är allt du har kvar, bara minnen av allt, känn vinden blåsa kallt, i din ensamhet.
Men nu har du inga extraliv kvar, tänk tillbaka på det som var, för det är allt du har kvar, bara minnen av allt, känn vinden blåsa kallt, i din ensamhet, för vi båda vet...
Att allting som du trott det var, är fel, och nu står bara sanningen kvar, du kastas runt i livets vind, känner tårarna vid din kind, du känner smärtan krypa fram, kan inte hålla din balans, och faller om och om igen, du miste din käraste vän...
Men nu har du inga extraliv kvar, tänk tillbaka på det som var, för det är allt du har kvar, bara minnen av allt, känn vinden blåsa kallt, i din ensamhet...
Men nu har du inga extraliv kvar, tänk tillbaka på det som var, för det är allt du har kvar, bara minnen av allt, känn vinden blåsa kallt, i din ensamhet, när vi båda vet, att allt har gått i tu, för det är inte jag och du.
-Linus Marjeta-