October
Show more 
Sunday 1 January 2012 photo 59/90
|
Dag 01 – Förra årets bästa bok
Oh god, why do you make me do this?
Efter mycket velande och uteslutande av böcker jag läste om förra året så bestämde jag mig för Korpens Sång av Per Nilsson, som ni kan se.
Bokens karaktärer har bleknat och minnet av handlingen är ganska vagt, men känslan jag fick av att läsa boken sitter fortfarande kvar i kroppen. När jag läst ut den satt jag bara och stirrade rakt framför mig och visste inte vad jag skulle ta mig till. Det mesta var bara mörkt och skit i mitt liv just då, allt jag ville var att försvinna och dö. Att läsa boken blev ett slags vändpunkt, en sorts "nu får du faktiskt ta och bestämma dig om du ska ta livet av dig eller inte", och det som mer eller mindre avgjorde det hela var citatet:
"Svar: Ja.
Fråga: Är det bästa man kan göra för miljön att dö?"
och Sonjarösten i huvudet som upprepade gång på gång att jag aldrig får låta de jävlarna vinna.
Själva boken handlar om huvudpersonen (vars namn jag såklart har förträngt för tillfället), som reser runt på lov och långhelger med sin pappa och syster för att stå på torg och sälja salamikorvar. En kille i paralellklassen hoppar från vattentanken (antingen minns jag korrekt eller så har jag efterhandskonstruerat) i hemstaden och huvudpersonen blir misstänksam. Killen var nämligen definitionen av liv, hade många vänner, älskade mycket och var sällan nere. En sån människa kan väl inte vilja dö?
Och så kommer hon då, den självklara kärleken. En blek och vacker flicka med sjungande finlandssvenska i rösten, en flicka som första gången de möts bara pratar om salamikorvarna han står och säljer, och kanske något annat men det är inte vad de säger som är det viktiga, det är det andra; hennes blick i hans och de små, vita händerna. Nästa gång huvudpersonen kommer till hennes stad får han reda på att hon ligger på sjukhus, så han tar sig dit för att hälsa på. Han vet egentligen inte varför han gör det, för de känner ju inte varandra, men det gör han ändå.
Efter det börjar saker hända, och mer än så kan jag inte skriva just nu för jag är alldeles för trött och detaljrik.
Den kändes ganska hastig och - som alla Per Nilssons böcker tycker jag - som att det är slöseri att det är en ungdomsbok. Det blir en del dumförklaringar, och visst kan han komma undan med det i till exempel Du & Du & Du eller Hjärtans Fröjd, för där passar det in att ibland skriva läsaren på näsan, men här blir det alldeles för... Barnsligt, på ett inte alls positivt sätt. För att verkligen, verkligen ta den till sitt hjärta tror jag att jag hade behövt vara i början av tonåren samtidigt som vissa stycken och kapitel krävde lite mer ålder för att jag riktigt skulle förstå dem.
Om jag ser till handling och sättet den är skriven på så gör den här boken mig kluven. Visst är det en bra historia, men den är för hastigt genomförd och, som sagt, alldeles för barnslig på sina ställen för att jag ska säga att det är en av mina absoluta favoritböcker eller att jag älskar den.
Däremot, om jag struntar i det och bara känner efter hur det känns inuti när jag har läst den blir jag först alldeles tom och ångestig i hela kroppen, men sedan fylls jag av något slags hopp och ett begär efter dragspelsmusik (om du läser den/har läst så förstår du varför). Därför måste jag nog säga att det var en av förra årets bästa böcker.
(De var väldigt få, närmare bestämt 20 stycken, och en hel del omläsningar eller böcker jag vill använda till andra frågor :c)
.... Det känns som att jag är alldeles för trött för att vara vettig, och min hjärna tänker på svengelska så jag ber om ursäkt för konstiga formuleringar i förväg. Nu ska jag sooooooova. :3
Annons
Part of an album
Camera info
Camera KODAK EASYSHARE M873 ZOOM DIGITAL CAMERA
Focal length 6 mm
Aperture f/3.1
Shutter 1/5 s
ISO 400
Tiggidragon
Mon 2 Jan 2012 18:16
Åh, Hjärtans fröjd har jag läst! ...tror jag. Om det är den som typ har en uppföljare också? Isf så har jag läst den, och det var för att vi skulle läsa den i skolan...
LuxAeterna
Mon 2 Jan 2012 07:09
Trist med för barnsligt språk, det är så deperimerande. Det finns författare som lyckas utan att behöva ta till sådant, det är de som är the Masters :) Ja men typ Rowling. Och Michael Ende.
Melflickan
Mon 2 Jan 2012 20:13
Juuuuust ja, så var det ja. Den har jag fortfarande inte läst, skäms på mig. D:
AWESOME! Nu ska du bara fixa in mig också (A) Jag hittade den när jag sommarjobbade på biblioteket. Den stod undangömd och ropade på mig, så jag lånade hem den, läste och sen skyltade jag med den konstant. Den är så fin ;__;
AWESOME! Nu ska du bara fixa in mig också (A) Jag hittade den när jag sommarjobbade på biblioteket. Den stod undangömd och ropade på mig, så jag lånade hem den, läste och sen skyltade jag med den konstant. Den är så fin ;__;
Melflickan
Mon 2 Jan 2012 22:44
Ska läsa klart de åtta jag håller på med, Skämmar-serien och sen ska jag ge mig på min 400+ boklista. 8)
Whoopwhoop!
Whoopwhoop!
24 comments on this photo
Visa toppen
Show footer