October
Show more 
Wednesday 29 February 2012 photo 90/90
|
Jag insåg att jag aldrig någonsin igen kommer behöva ta hundratals bilder för att få en bra. Jag drar bara upp dragkedjan och fotar away. Min nya tröja är bäst.
Morgon i Jenin - Susan Abulhawa
27/2 - 28/2 2012
4 av 5
Jag har inte riktigt bestämt mig för vad jag ska tycka om den här boken.
Det är en skönlitterär krigsskildring, och i sådana så är det alltid personer som dör, åtminstone om målgruppen inte är barn. Huvudkaraktären varierar, från far till son till fru till dotter till bror och så vidare, men ibland så hoppar författaren in och småförstör saker genom att, på samma sätt som det görs i Boktjuven, avslöja saker som kommer hända i framtiden. Tyvärr görs det inte alls med samma finess som i Boktjuven, och resultatet är att jag sitter och blir förbannad. JAG VILL INTE VETA.
Det finns mängder av anledningar till att karaktärerna i den här boken blir avlägsna och distanserade. Ett är sättet det är skrivet på. Visst är det hyfsat detaljerat och välskrivet, men det är någonting som saknas, något som måste till för att jag ska känna samhörighet med karaktärerna. Jag vet faktiskt inte riktigt vad det är. Det kan vara bytet av huvudkaraktär. Poff, så har en dött och vips så är det vidare till nästa, och det känns... Hattigt. Hms. Jag vet inte hur jag ska förklara det, riktigt.
Ett annat tror jag är att ingen av karaktärerna har en riktig personlighet. Vi har Trygga Pappa, Stolta Mamma, Historieberättaren, Jobbiga Brodern och Duktiga Dottern. De enda karaktärerna jag tycker om beskrivningen av är soldaterna, och det är egentligen ytterst korta bikaraktärsmöten.
Vilket krig det är som skildras?
Det om Palestina. Eller Israel. Bara att välja.
Man får följa släkten Abulheja genom fyra generationer, från lite innan de drivs från sitt hem 1948 till början av 2000-talet. Livet i flyktinglägren. Hur livet blir för Amal, efter att hon har fått ett stipendie som gör att hon kan plugga vidare.
Men den får en fyra, även om karaktärerna har sina brister och den ibland är skriven på ett olidligt tråkigt sätt. För jag har gråtit upprepande gånger, och kan inte säga annat än att jag gillar den.
HERP DERP JAG KAN INTE TÄNKA IDAG. :c
Morgon i Jenin - Susan Abulhawa
27/2 - 28/2 2012
4 av 5
Jag har inte riktigt bestämt mig för vad jag ska tycka om den här boken.
Det är en skönlitterär krigsskildring, och i sådana så är det alltid personer som dör, åtminstone om målgruppen inte är barn. Huvudkaraktären varierar, från far till son till fru till dotter till bror och så vidare, men ibland så hoppar författaren in och småförstör saker genom att, på samma sätt som det görs i Boktjuven, avslöja saker som kommer hända i framtiden. Tyvärr görs det inte alls med samma finess som i Boktjuven, och resultatet är att jag sitter och blir förbannad. JAG VILL INTE VETA.
Det finns mängder av anledningar till att karaktärerna i den här boken blir avlägsna och distanserade. Ett är sättet det är skrivet på. Visst är det hyfsat detaljerat och välskrivet, men det är någonting som saknas, något som måste till för att jag ska känna samhörighet med karaktärerna. Jag vet faktiskt inte riktigt vad det är. Det kan vara bytet av huvudkaraktär. Poff, så har en dött och vips så är det vidare till nästa, och det känns... Hattigt. Hms. Jag vet inte hur jag ska förklara det, riktigt.
Ett annat tror jag är att ingen av karaktärerna har en riktig personlighet. Vi har Trygga Pappa, Stolta Mamma, Historieberättaren, Jobbiga Brodern och Duktiga Dottern. De enda karaktärerna jag tycker om beskrivningen av är soldaterna, och det är egentligen ytterst korta bikaraktärsmöten.
Vilket krig det är som skildras?
Det om Palestina. Eller Israel. Bara att välja.
Man får följa släkten Abulheja genom fyra generationer, från lite innan de drivs från sitt hem 1948 till början av 2000-talet. Livet i flyktinglägren. Hur livet blir för Amal, efter att hon har fått ett stipendie som gör att hon kan plugga vidare.
Men den får en fyra, även om karaktärerna har sina brister och den ibland är skriven på ett olidligt tråkigt sätt. För jag har gråtit upprepande gånger, och kan inte säga annat än att jag gillar den.
HERP DERP JAG KAN INTE TÄNKA IDAG. :c
Annons
Visa toppen
Show footer