May
Show more 28 June 2008
28 Juni
Peace&Love dag 3
Peace&Love dag 3
Lennart. Han som sover 15 timmar per dygn, medans vi andra nöjer oss mer 3-4 under en festival.
Dalarnas Tidningar bjöd på frukost i solskenet.
Cajjan jobbade lite och sällskapade med oss en stund
Solskenet dog bort och regnet kom. Som tur var är man garderad med en säxig liten poncho. Tänk dig den med smör på.
Samuel är en latmask
Samuel är en dum latmask
Samuel är en gymnasisterande latmask
Jag var inte på mitt allra bästa gå bort humör, som jag sällan verkar vara sista dagen på festival. Men jag trotsade mig själv och begav mig för att se Chris
Han sa att han älskade mig. Eller ja, till oss allihop. Men framförallt mig.
Nej, det var inte alls lika bra som sist jag såg honom, men jösses Amanda, trots evigt långtråkiga låtar ibland så är det så bra så bra.
Det är synd att han pratar småländska. Det hade varit bättre om han var norrlänning.
Vad den där gitarristen gör där nere vet jag inte riktigt. Men så länge han trivs.
Och plötsligt föll regnet ner.
Men det hindrar inte en rutinerad Johanna. Solglasögon och regnjacka.
Jag såg nationalteatern förra året. Men varför inte se dom igen?
Det regnade förra året oxå. Trist.
Samuel är alltid så att säga välskyddad.
Mamma och pappa är färgglada.
Det här roade vi oss med en stund.
Oj vad galet. Apan dricker vin (Ja, det var mycket roligare då än nu uppenbarligen)
Apan är långhårig
Inspektera att pappa har två band. Ett camping band. Vad han nu ska med det till. Vi ville att han skulle sova där, han var inte lika imponerad av förslaget.
Till och med Sandra Dee behöver skydda sig mot regnet.
Ja, ända tills solen kommer fram tillsammans med en cider, då kommer idiot-blicken.
Oj, ja apan kan röka oxå.
Har ni hört Nicole Atkins förrut?
Gör det. Hon är fantastisk!
Det är melankolist, men lite livat på samma gång.
Vi satt där i parken och njöt av solen och musiken.
Fin flicka.
Och fina skor på Flander.
Och när man har tagit det så lugnt ett tag behöver man livas upp lite. The international noice conspiracy kan ju vara rätt bra för det. Vi stannade dock inte så lä
Men den lilla stund vi såg var ganska trevlig.
Det var roligare med mer öl helt enkelt.
Och limpan var med.
Olle är schliten och schnygg från gårdagen. Men Emelie är inte den som är den...
Det här är kärlek.
Två öl åt gången. Två öl åt gången!
Det absolut största på hela festivalen fick jag se tillslut. Woven Hand.
Jag kan inte med ord beskriva hur fantastiskt det kändes att stå där med David Eugene Edwards framför mig.
Helt underbart!
Han sitter där på sin pall med indianstövlar på och säger knappt ett ord. Han känns nästan besatt.
Vincent och Limpan tittade på.
Men sen blev det ännu mer öl åt folket.
Och arga var vi. Fruktansvärt arga. Att stå i ölkön 40 minuter kan döda vem som helst.
Ännu mera kärlek.
Och lite mer öl.
Dark Funeral kunde man inte missa. Nej, verkligen inte. Det här är nog bland det hårdaste jag sett. Nja, ända fram till sångaren börjar prata om sin svärmor och hu
Ja det är onda killar det där.
Susanna ser inte helt imponerad ut.
Stå still säger jag till Johan. Han är lydig som en hundvalp på amfetamin.
Och ser måttligt imponerad ut.
Se där ja. Här står vi och lyssnar på Teddybears Sthlm. Men eftersom jag tydligen var för...upptagen med annat för att fota nallebjörnarna fotade jag dom där
När Håkan Hellström började spela trängde vi oss rakt in i folkhavet. Jag tror 25000 var där för att se honom. Och vi hittade dom här två. Linda och Fred
Även Cajjan var med. Men ingen verkade vara på så bra humör här.
Ja men nu så börjar det likna nåt.
inga kommentarer
Armar uppåt sträck. Tungan utåt nu.
Se inte så glada ut.
Det går inte att ha dom här båda i möblerade rum. Som tur var är vi utomhus, då går det bättre.
Håkan H.
Ja det var väl festligt. Inte riktigt min smak. Jag kände igen 2 låtar och sen fick jag huvudvärk.
Så jag satte mig i parken en stund, dit Samuel kom insnurrades och lortade ner både sig själv, mig och susanna.
LortSamuel.
Eftersom jag och Samuel inte åt någonting efter lunch, (vi var upptagna med humle och malt istället) tog vi oss lite mat när vi kom hem. En smörgås med en halv tub mju
Och det här är humöret. Min självdistans är så stor (eller kanske obefintlig) så jag skäms inte för mig. Eller?
Jag har inga ord som kan beskriva detta ögonblick. Detta hysteriska ögonblick.
Likväl detta. Och härmed var festivalen över för oss. En fantastisk festival med andra ord.
Direct link:
http://dayviews.com/michaelsson/2008/6/28/
Visa toppen
Show footer