June
Sunday 5 August 2007 photo 1/1
|
Ibland blir man förvånad.. förvånad över ens egna tankar, dessa tankar kan både vara skrämmande och otäcka..och det kan vara tankar som man inte ens vill tänka. Igår fick jag frågan.. "Vad ska du göra i framtiden, vad har hänt dig inom 5 år?" vad svarar man på nåe sånt? Det man vill ska hända stämmer oftast inte med vad som kommer att hända, jag blev bara så ställd. Idag när jag låg i badkaret så kom jag att tänka på.. vad fan gör man här egentligen? vad går livet ut på? Är det att lära sig av sina misstag och gå igenom svårigheter, lr är det bara till för att föröka sig. Om man tänker på Maslows behovstrappa så ska man ju uppfylla ett "behov" innan man tar tar nästa steg uppåt i trappan. Här kommer den för ni som inte vet: Steg 1 . kroppsliga behov - tex. Mat, sömn, sexualitet Steg 2 . Behov av trygghet - att ha "tak över huvudet", någonstans man kan vara. Steg 3 . Behov av gemenskap och tillgivenhet - Känna sig trygg, ha en familj lr människor som står en nära. Steg 4 . Behov av uppskattning - att man känner sig behövd, känna sig omtyckt och älskad. Steg 5. Behov av självförverkligande - Att man uppnår det man vill i livet, sina drömmar och önskningar i tex arbetslivet. Jag tror på denna "trappa" att om man ska må bra så ska man uppfylla ett steg för att sedan ge sig på nästa. Men lyckas alla människor komma hela vägen upp någongång i livet. Jag menar.. hur många kämpar inte för att stilla sin hunger varje dag? kanske inte så mycket i Sverige.. men i andra länder. Men egentligen om man tänker på missbrukare.. de lever sin "dag" för att må bra, för att kunna få sin nästa kick. För att stilla abstinensen. De har stannat på steg ett, många har ingen familj kvar och skulle ens inte tänka på de nästa stegen. Och alla som sliter på sina jobb, sitter vid något löpande band på en fabrik och drömmer sig bort mot något annat.. kanske som läkare, reseledare... men de kommer aldrig uppfylla sina drömmar, de är fast i det slentriana förändringslösa samhälle som vi lever i idag. Det är inte många som har chans till att förverkliga sina drömmar, börja om på nytt, ändra sin vilja. Nää fyfan nu har jag babblat mig bort från ämnet... jag menar liksom med den här trappan. Hur FAN ska man kunna förverkliga sina behov? Vart är jag nu... jag måste var någonstans på steg fyra.. påväg mot steg fem. Men så händer det att man vippar tillbaka.. hur kul är det att vippa tillbaka? .. liksom de som förlorar sitt arbete.. förlorar sin inkomst.. de är juh nere på steg 2 igen.. även fast de kanske har varit uppe på steg 5 . Ursch det är konstigt det här, men det får en att tänka efter.. vad man vill.. vad man önskar.. jag tror på denna trappa, det var en utav de mest interessana sakerna när jag lästa psykologin. Men jag tycker ändå att denna trappa SUGER. Alla borde ha hur mycket möjlighet som helst att när som helst förändra "sin trappa". Men då skulle väl samhället antagligen inte fungera, man skulle kunna styra över alla omkring en, tvinga folk att älska en. Funkar juh inte tyvärr. Jag räknar inte med att nån av er ska förstå mitt tänkande. Men ändå...
Annons
Anonymous
Sun 5 Aug 2007 23:06
jag förstår till en viss del, men jag tror att man kommer vara på alla möjliga stegen hela tiden, idag kanske du är på steg 2 tex. & om två år är du på steg 5, sen om sex år är du på steg 3, asså förstår du? allting förändras ju hela tiden, man kan aldrig räkna med något.
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/missjerner/80251435/
Visa toppen
Show footer