Why can't I be happy for you?
It's all over already, so why do I feel like this?
I can't breathe.
It feels like you're strangling me with your bare hands.
I can't change the fact that you are happy, not even a slightest.
But why do you have to keep on killing me like this?
No, you are not trying to kill me.
I guess it's my own feelings who are...

Why you?

mm...

då gissade jag rätt då O.o..troode du hade kommit över mig ju

Men såklart jag inte har! Så jäkla okänslig är jag inte!

men du är med någon ny till och med ju o.o

Och!? Bara för det så behöver det väl inte betyda att jag inte fortfarande... Älskar... Dig... Det gör till och med ont att säga det. Usch. Men tror du verkligen att jag är så okänslig? Att jag kände så lite för dig?

jag vet inte vad jag ska tro och jag trodde inte på att du kommit över mig men hoppades det typ.. och nej jag vet att du kände djupt för mig och jag gjorde det med men det är bara att inse attt det aldrig kommer bli du och jag igen.. och visst jag tänker på dig en gång om dagen men har insett att det kommer aldrig hända

Hey! Gå inte och tro att det är DU som har bestämt att det inte blir "vi" ingen. Det är jag, så du har faktiskt inte något att säga om det!. Asså...! Nä, nu måste jag lugna ner mig innan jag slänger datorn i väggen. Men du... Du borde aldrig ha fallit för mig... Den dagen jag sa att jag var kär i dig borde du aldrig ens ha givit mig en chans.
Dock är allt mitt fel...

nej det är sant jag borde aldrig ha fallit för dig och nej det skulle jag aldrig gjort ju och ja lite ditt fel är allt nog men lite är mitt och och jag vet att du valde bort mig så ,,jag har vant mig vid det så nu tänker jag ge mitt hjärta till henne istället så och nu tänker jag glömma att jag har haft detta samtal ens så nämn aldrig något av detta igen för tänker gå vidare mer och mer

Wow, du är så jävla känslokall. Och du... Nu är jag så jävla förbannad att jag tänker säga såhär. Du borde aldrig ha LJUGIT för mig att du älskade mig också när jag berättade mina känslor för dig. ALLT är ditt fel. Jag tänker inte vara den lilla snälla flicka som jag låtsats vara hela tiden. Du älskade aldrig mig, precis som jag har sagt förut! Allt du ville ha var någon att kalla "din", och du sket fullständigt i om du älskade den personen eller inte. Och så kom jag, lilla oskyldiga helt vilsna jag. Jag som inte visste alls vad jag skulle göra med mina känslor för dig. Du hade stulit mitt hjärta, och fan låst in det i något mörkt rum någonstans! Och så blev jag din. Men allt du ville ha som sagt var, var min fucking kropp! Du kände knappt mig för fan! Vårat förhållande var lika tomt som ett av de där meningslösa förhållandena som man ser i filmer. De träffas, pratar, har sex. Och allt sker under EN fucking dag! Så MENINGSLÖST var vårat förhållande! Men du, du har fortfarande mitt hjärta, och du har lämnat det någonstans att fucking ruttna och jag vill gärna ha tillbaka det, men jag antar att jag aldrig kommer få tillbaka det. Eller ens skulle kunna ta tillbaka det.
Förstår du nu varför din mamma gillar mig bättre än dig? Jo för allt du har gjort mot mig! Och du, försök inte ens försvara dig mot det här för jag slår vad om att det finns flera som skulle hålla med om var enda liten sak som jag har skrivit!

du för det första jag ljög aldrig jag älskade dig och det gör och jag nog någonstans men det är inte mitt fel att du aldrig tror mig ju och du för första så har aldrig kollat på din kropp så ens och vi gjorde så mycket ens och nej jag vet inget om dig för du sa aldrig eller berättade något för mig och jag är inte känslokall ,, njag har jälva känslor men jag ljuger för mig själv och sånt för jag fixar inte saningen ju ..men detta spelar ingen roll tro vad du vill om mig,, jag orkar inte bry mig längre ..

Varför skulle du bry dig när du aldrig har brytt dig förut. Jag är inte ens förvånad längre.

suck och skitsamma hoppas du blir lyckigare med seb eller vem du är ihop med