Tuesday 3 July 2012 photo 1/2
|
Nu har jag då läst ut The Tommyknockers av Stephen King. Av 5 stjärnor får den... Ja, det beror på hur man räknar, om man räknar allmänt: Lätt 4 stjärnor. Om man jämför med andra Stephen King verk: 3 stjärnor.
Efter jag har ätit min sallad ska jag cykla ned och låna en ny, jag tror det blir andra boken i serien det Mörka Tornet. Men här kommer två stycken ur The Tommyknockers som var mysigt skrivna, enjoy.
Måndagen den 8 augusti:
Värmen var tillbaka igen.
Redan klockan en kvart över sju denna måndagsmorgon visade termometern utanför Newt Berringers köksfönster på tjogosex grader Celcius, men Newt stod inte ute i köket och avläste temperaturer, utan fastmera i badrummet i bara pyjamasbyxor och försökte klumpigt applicera sin framlidna frus makeup på sitt eget ansikte och svor över hur svetten fick pancaken att klimpa sig. Han hade alltid betraktat makeup som ett oskyldigt nöje för kvinnor, men nu när han försökte använda den i dess ursprungliga syfte - inte att betona det sköna utan att dölja det fula (eller åtminstone det uppseendeväckande) - upptäckte han att detta att lägga en makeup var som att klippa håret på någon. Ett jobb som var fan så mycket svårare än det verkade.
Han lade den där makeupen för att försöka dölja det faktum att hyn på hans panna och kinder den senaste veckan börjat blekna allt mera. Självklart var han medveten om att fenomenet i fråga måste ha att göra med hans och de andras besök inne i Bobbis skjul - besök som han inte kunde minnas något av efteråt annat än att de varit skrämmande men samtidigt enormt upplivande, och att han alla tre gångerna kommit ut igen med en känsla av att vara tre meter lång och redo för ett jätteknull med en hel pluton kvinnliga gyttjebrottare. Han var tillräckligt insatt i det hela för att se ett samband mellan det som hände honom och skjulet, men till en början hade han trott att allt som hände var att han blev av med sin vanliga sommarsolbränna. Under åren innan en ishal vintereftermiddag och en sladdande brödbil tog hans maka Elinors liv, hade hon ofta skämtat om att man bara behövde sätta Newt under en enda solstråle när som helst efter den första maj för att han skulle bli brun som en indian.
Men på eftermiddagen fredagen den femte kunde Newt inte lura sig själv längre. För då kunde han tydligt se venerna och artärerna och kapillärkärlen i sina kinder, exakt som man kunde se dem i den där modellen som han givit sin systerson Michael för två jular sedan - Den genomskådade mannen, som den kallades. Det kändes rent förbannat otrevligt. Och inte nog med att han kunde se in i sig själv; när han tryckte fingrarna mot kinderna, kändes kindbenen utpräglat mosiga och mjuka. Som om de... ja... höll på att upplösas.
s. 574-575
Annons
Comment the photo
Newwt
Wed 11 Jul 2012 14:05
Haha, jag ska kolla upp detta :D Men jag gillar det långsamma, det ger en mer kontakt med karaktärerna.
Santapause
Wed 11 Jul 2012 15:35
Jo, det har du rätt i. Men jag tycker att hela storyn blir lidande när det inte händer något :P Ta t.ex. 'Staden om försvann', där händer det ingenting förrns det absolut sista egentligen, och då blir man ju mest frustrerad istället
Newwt
Fri 13 Jul 2012 14:21
Jag har inte läst den! Men jag kan känna igen mig lite där, frustrationen stiger lite. Men jag tycker att han ändå lyckas hålla fast en :)
Santapause
Fri 13 Jul 2012 15:25
Jo det gör han, men har ändå lite förkärlek till Koontz för att han fångar en på en gång liksom :P
Newwt
Tue 3 Jul 2012 20:07
I KNOW! Han skriver grymt mysigt. När jag läste The Shining kastade jag boken i väggen en gång för att jag blev så rädd och jag vågade ärligt talat inte läsa ut den x) Han är ett sjukt bra exempel på "att skriva sloooow" som du sa till mig.
11 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/newwt/507135238/