Vi vadar i hat och stark fördom,
i ett skrumpet hörn av universum.
Vi har fastnat bakom galler, lås och bom.
En skitig plats i världens slum.

Kvarteren av svenska medelklass villor,
de som syns i yttersta kant.
Bakom allt bland orenade synvillor,
där inget kan ses som bekant.

Ja älskling, du har så rätt.
Vi är glömda och förtryckta.
Vi försöker men de gör det inte lätt.
Med ingen rätt att tycka.
Vi trampas på och spottas på,
men vi behåller oss som är vi.
De kommer aldrig förstå,
vi är fast i verklighetsmani,

En våg av rädsla för världens innehåll,
en vass men diskret hämnd.
Vi är så nära inom räckhåll.
En hemlighet som aldrig blir nämnd.

Det är så vi lever i ständig panik,
men vi gömmer oss bakom vår fasad.
I våra sinnen råder kalabalik,
men munnen är alltid glad.

Ja älskling, du har så rätt.
Vi är glömda och förtryckta.
Vi försöker men de gör det inte lätt.
Med ingen rätt att tycka.
Vi trampas på och spottas på,
men vi behåller oss som är vi.
De kommer aldrig förstå,
vi är fast i verklighetsmani,

vad har de att säga till sitt försvar.

Annons

The photo has no tags

October 2010