July
Sunday 21 June 2009 photo 1/2
|
Ni får stå ut med det jättelånga inlägget, men ni som vill ha förklaring till varför jag inte ringde/svarat på mobilen med mera borde läsa vidare, till er andra hoppas jag ni hade en jättefin midsommar!
Jag har haft en jättefin vecka egentligen på Öland. Det var varit en pina att bo i samma hus som 10 andra tjejer och alla pojkvänner och oinbjudet folk, allt tjafs och alla meningslösa gräl och kommentarer...
Men jag har även lärt mig denna vecka, vem som har växt och vem som inte gjort det, vem som står kvar när de andra går. Resultatet var kanske inte vad jag hade väntat mig precis.. Men jag tror att det var ett resultat som jag även behövde, som fick mig att öppna ögonen för sånt som jag inte velat inse förut, och även hjälp mig att släppa taget om saker som jag inte kunnat tidigare. Till sist vill jag även tillägga, att även som det varit en mycket påfrestande vecka, är minnerna som jag nu bär med mig resten av livet så pass starka och fyllda med kärlek till mina tjejer, att jag skulle göra om det tusen gånger till om jag kunde. Älskar trots allt er, och ni ÄR det finaste hos mig, och jag har aldrig varit stoltare över många av er än vad jag är just nu.<3
Om jag ska ta lite från veckan så har jag festat sen i onsdags. Onsdagskvällen var inte en hit någonstans, och det slutade med att jag gick hem ensam, likaså några andra av tjejerna i huset. Torsdagen började dåligt, men när jag väl tog tag i det så gjorde jag och Emilia det till en storhit, och jag hade jävligt kul. Sen kom fredagen.. Vad ska man säga? Jag och Emilia gjorde det till ett skitfint minne och ja, vad ska jag säga? Bäst på att ragga och var väldigt populära i partytältet;) Haha, hade underbart kul. Träffade en dvärg och en kille med kilt och inga underbrallor, säger nog det mesta tror jag.
Allt var skitbra, till vi ska gå hem och tar strandvägen. Jag inser först att både min mobil och kamera blivit snodda ur min väska, vilket var förbannat jobbigt, och därav varför jag inte kunnat ringa eller svara på samtal/sms. Men vi fortsätter på stranden, och då går en brud förbi och börjar skrika massa fula saker, och självklart kan inte Emilia hålla sig;) Haha så hon skriker tillbaka, och dom börjar knuffa på varandra och Emila åker ner på backen. Självklart kunde jag inte heller stå och bara se på, så jag säger till tjejen att vi inte vill bråka och att hon ska backa undan... Icke då. Hon flyger på mig och jävlar vad tjejen var stark. Hon får kanonbra grepp i mitt hår och jag kunde känna hur mina extensions drogs ut från hårbotten. Jag drar tag i hennes hår med och vi flyger ner i sanden och hon börjar slåss för glatta livet medans jag bara ligger och håller i hennes hår. Då kommer alla hennes kompisar och börjar sparka och slita mig i håret åt andra hållet med, och det tog en stund innan andra människor kom och hjälpte mig att få bort alla. Jag ligger kvar i sanden, och efter en stund ställer jag mig upp igen och får tjejen på mig igen, och ännu fler av hennes kompisar kommer och ska hjälpa henne, både killar och tjejer.. Jag måste erkänna att det var länge sen jag var rädd att det skulle gå riktigt illa, det enda jag låg och tänkte på var vilken sekund någon av dom skulle dra fram en kniv eller ännu värre.
När ännu fler människor kommer till platsen får jag äntligen hjälp, och efter en stund kan jag även ställa mig upp och med hjälp av Emilia gå stapplande därifrån. Tråkigt nog kom jag inte så långt, och uppe på asfalten trillade jag ihop och inte kunde andas. Emilia ringde ambulansen och jag blev förd till sjukhuset. Sötnosen satt vid min sjuksäng hela natten och fick även sen krypa upp och lägga sig brevid mig i sängen, och klockan 10 på morgonen kom äntligen sjuktaxin och skjutsade oss tillbaka till huset i Köpingsvik. Jag låg med dropp hela natten och fick sedan även veta att inte länge före det som hände mig hade en kille blivit mördad och hans två killkompisar samt tjejkompis blivit svårt knivskurna.. Det fick mig att inse hur tur jag och Emilia hade haft det, och jag är så otroligt tacksam att jag klarade mig med bara massa blåmärken och att det gör ont i hela kroppen typ, många skrapsår och småsår i huvet och en jävla stor huvudvärk. Nästa år blir det nog inget Köpingsvik för mig, det blev liksom för mycket.
Lördagen tillbringades halvt medvetandes i soffan framför tv:n med mycket gnäll för att jag hade så ont. Men till slut lyckades Emilia ändå övertyga mig om att ha en sista utekväll, och alkoholen tog nog död på en bra massa smärta, för efter ett tag var jag inte öm någonstans. Hade iallafall en mycket rolig kväll tack vare att Emilia övertygade mig att följa med, och det blev både shots och hennatatuering, nakna pinuppor och massa ragg.
Så allt som allt var veckan skitbra, men nästa midsommar ska fan bli bättre. Min cykel, som för informationens skull, legat på havets botten i två dygn, är fylld med sjögräs och lite sönder här och var, så det ska jag nog se över den imorgon också.
Köper även en ny mobil imorgon, så skicka gärna era nr=)
För övrigt så är jag ledsen att jag inte kunde ringa till Vector och Frida som jag lovat, ledsen babes, ska gottgöra det!
Så nu efter detta, så sorry att det inte kommer in några bilder från midsommar för min del, men det ligger i minnet;)
Godnatt på er, ni som orkade läsa så här långt.
Tack för att alla mina nära och kära klarade sig helskinade, vet inte vad jag gjort i annat fall..
Jag har haft en jättefin vecka egentligen på Öland. Det var varit en pina att bo i samma hus som 10 andra tjejer och alla pojkvänner och oinbjudet folk, allt tjafs och alla meningslösa gräl och kommentarer...
Men jag har även lärt mig denna vecka, vem som har växt och vem som inte gjort det, vem som står kvar när de andra går. Resultatet var kanske inte vad jag hade väntat mig precis.. Men jag tror att det var ett resultat som jag även behövde, som fick mig att öppna ögonen för sånt som jag inte velat inse förut, och även hjälp mig att släppa taget om saker som jag inte kunnat tidigare. Till sist vill jag även tillägga, att även som det varit en mycket påfrestande vecka, är minnerna som jag nu bär med mig resten av livet så pass starka och fyllda med kärlek till mina tjejer, att jag skulle göra om det tusen gånger till om jag kunde. Älskar trots allt er, och ni ÄR det finaste hos mig, och jag har aldrig varit stoltare över många av er än vad jag är just nu.<3
Om jag ska ta lite från veckan så har jag festat sen i onsdags. Onsdagskvällen var inte en hit någonstans, och det slutade med att jag gick hem ensam, likaså några andra av tjejerna i huset. Torsdagen började dåligt, men när jag väl tog tag i det så gjorde jag och Emilia det till en storhit, och jag hade jävligt kul. Sen kom fredagen.. Vad ska man säga? Jag och Emilia gjorde det till ett skitfint minne och ja, vad ska jag säga? Bäst på att ragga och var väldigt populära i partytältet;) Haha, hade underbart kul. Träffade en dvärg och en kille med kilt och inga underbrallor, säger nog det mesta tror jag.
Allt var skitbra, till vi ska gå hem och tar strandvägen. Jag inser först att både min mobil och kamera blivit snodda ur min väska, vilket var förbannat jobbigt, och därav varför jag inte kunnat ringa eller svara på samtal/sms. Men vi fortsätter på stranden, och då går en brud förbi och börjar skrika massa fula saker, och självklart kan inte Emilia hålla sig;) Haha så hon skriker tillbaka, och dom börjar knuffa på varandra och Emila åker ner på backen. Självklart kunde jag inte heller stå och bara se på, så jag säger till tjejen att vi inte vill bråka och att hon ska backa undan... Icke då. Hon flyger på mig och jävlar vad tjejen var stark. Hon får kanonbra grepp i mitt hår och jag kunde känna hur mina extensions drogs ut från hårbotten. Jag drar tag i hennes hår med och vi flyger ner i sanden och hon börjar slåss för glatta livet medans jag bara ligger och håller i hennes hår. Då kommer alla hennes kompisar och börjar sparka och slita mig i håret åt andra hållet med, och det tog en stund innan andra människor kom och hjälpte mig att få bort alla. Jag ligger kvar i sanden, och efter en stund ställer jag mig upp igen och får tjejen på mig igen, och ännu fler av hennes kompisar kommer och ska hjälpa henne, både killar och tjejer.. Jag måste erkänna att det var länge sen jag var rädd att det skulle gå riktigt illa, det enda jag låg och tänkte på var vilken sekund någon av dom skulle dra fram en kniv eller ännu värre.
När ännu fler människor kommer till platsen får jag äntligen hjälp, och efter en stund kan jag även ställa mig upp och med hjälp av Emilia gå stapplande därifrån. Tråkigt nog kom jag inte så långt, och uppe på asfalten trillade jag ihop och inte kunde andas. Emilia ringde ambulansen och jag blev förd till sjukhuset. Sötnosen satt vid min sjuksäng hela natten och fick även sen krypa upp och lägga sig brevid mig i sängen, och klockan 10 på morgonen kom äntligen sjuktaxin och skjutsade oss tillbaka till huset i Köpingsvik. Jag låg med dropp hela natten och fick sedan även veta att inte länge före det som hände mig hade en kille blivit mördad och hans två killkompisar samt tjejkompis blivit svårt knivskurna.. Det fick mig att inse hur tur jag och Emilia hade haft det, och jag är så otroligt tacksam att jag klarade mig med bara massa blåmärken och att det gör ont i hela kroppen typ, många skrapsår och småsår i huvet och en jävla stor huvudvärk. Nästa år blir det nog inget Köpingsvik för mig, det blev liksom för mycket.
Lördagen tillbringades halvt medvetandes i soffan framför tv:n med mycket gnäll för att jag hade så ont. Men till slut lyckades Emilia ändå övertyga mig om att ha en sista utekväll, och alkoholen tog nog död på en bra massa smärta, för efter ett tag var jag inte öm någonstans. Hade iallafall en mycket rolig kväll tack vare att Emilia övertygade mig att följa med, och det blev både shots och hennatatuering, nakna pinuppor och massa ragg.
Så allt som allt var veckan skitbra, men nästa midsommar ska fan bli bättre. Min cykel, som för informationens skull, legat på havets botten i två dygn, är fylld med sjögräs och lite sönder här och var, så det ska jag nog se över den imorgon också.
Köper även en ny mobil imorgon, så skicka gärna era nr=)
För övrigt så är jag ledsen att jag inte kunde ringa till Vector och Frida som jag lovat, ledsen babes, ska gottgöra det!
Så nu efter detta, så sorry att det inte kommer in några bilder från midsommar för min del, men det ligger i minnet;)
Godnatt på er, ni som orkade läsa så här långt.
Tack för att alla mina nära och kära klarade sig helskinade, vet inte vad jag gjort i annat fall..
Comment the photo
12 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/pilllan/383101263/
Visa toppen
Show footer