Monday 1 December 2014 photo 1/1
|
Måste bara skriva av mig lite.
Folk tycker olika så vissa tycker säkert att jag bara ska växa upp och sluta må dåligt. Men det skiter jag i nu jag vill bara få ur mig lite.
Jag är 20 år och har varit ute på arbetsmarknaden i ett år nu (jag jobbade som reklamutdelare i tonåren men det är en helt annan sak)
Jag har haft några jobb och helt ärligt har jag blivit utnyttjad. Arbetsgivare pressar en till max och säger alltid "det där extra jobbet kan Elin göra eller hur". Elin är ung och dum så henne kan vi lägga på så mycket skit som möjligt. Hon vet ändå inte vad hon har för rättigheter.
Jag är så trött jag ställer alltid upp för att jag vill att folk ska se att jag vill jobba, men då blir jag utnyttjad och folk blir arg och säger att jag måste säga emot. När jag väl säger ifrån så blir folk arg och säger att jag ska väl fan vara glad att jag får extra jobb..
Jag är så jävla rädd.
Jag sommarjobbade på städare på en stor fabrik i somras, det var ett hårt och stressigt arbete. Jag trivdes ganska bra tills storstäd lades in i schemat och det vart panik att springa överallt för att tjäna in tid. Men det gick ganska bra ändå. Det var inte världens undergång om man missade ett golv utan man kunde ta det nästa dag. Men så fick jag jobb som städare i klädbutik och lite annat för några månader sedan..det var bara 2 1/2h varje vardag men jag var tillbaka i helvetet igen. Fan man springer som en yr höna. Dammsugre hit, skurmaskin dit, dammvippa där, jävla larm som går när man kommer åt ingången, 1000 speglar som inte vill bli rena, tuggummin som sitter fast i jävla mattan..
Tid det finns inte. Folk hemma säger åt en "men du får väl gör en lista vad som är viktigast". Yeah sure gör den listan sedan får jag ta bort grejer från listan som måste göras för att det finns inte tid att göra det. Om jag springer från dörren till köket tjänar jag 30 sekunder då hinner jag damma två hyllor..oh shit dammet fastnade i koftorna under hyllan shit nu kommer jag tappa 2 min när jag ska kämpa bort det.
Efter 2 1/2 timmars arbetsdag kommer man hem med sprängande huvudvärk och behöver kräkas.. då klagar personalen på klädbutiken att det aldrig ser bra ut. Sedan kommer chefen och säger åt en att göra det bättre..
För på det här stället är det världens undergång om man missar en grej för det här stället ska visas för alla. Inte som när jag jobbade på fabrik när de bara drog in mer spån igen.
På eftermiddagen ska jag leta efter nå mer jobb för jag klarar mig inte med
12.5h i veckan. Det gick inte. Jag hyperventilerade varje morgon innan jag skulle till jobbet och grät varje dag jag kom hem.
Jag pratade med föräldrarna om det men fick bara attityden "suck it up, var glad att du har ett jobb"
Tillslut klarade jag inte av mer och sa ifrån mig jobbet..jag har fortfarande inte berättat för min mor att jag är arbetslös då om jag känner henne rätt så kommer hon ignorera mig ett bra tag.
Jag har jobbat ett tag som personlig assistent vikarie åt en gammal dam som inte kunde röra sig. Arbetstiden var 11h/dag och jag vart nästan galen när jag var där. Hon hade svårt att prata och var väldigt deprimerad så hon ville antingen ligga i sängen ifred eller sitta i köket och stirra ut genom fönstret. Man skulle bara vara där om det var så att hon behövde något. Men att sitta i 11h och bara vänta ut tiden med en kvinna som inget vill ha någonting med en att göra var ömm intressant..
Jag vill vara aktiv och hålla på med flera saker, jag klättrar på väggarna där.
Städ har ringt och jag har lovat att hoppa in dec och jan.. Lever på besparingar nu. Har varit och lämnat cv och letar jobb. Men jag är så jävla rädd. Jag har alltid jobb där jag blir lämnad ensam och man inte kan fråga någon om hur man gör. Jag är rädd vad det är för jävla skit jag kommer sätta mig i på mitt nästa jobb.
Jag har mardrömmar varje natt om jobb jag har haft. Att grina och ha panik är min vardag nu för jag är så rädd vart jag ska hamna härnäst.
Vill bara åka till Zelda och fira nyår där så att jag inte behöver inviga nästa skit år ensam. Vet dock fan inte hur jag jobbar då.. Kommer säkert behöva åka ner på någon helg istället.
"Suck it up, var glad att du har ett jobb" japp för ens mående är bara en dum sak som man skita i. Att vara 20 år och känna att man inte vill leva längre pga sitt jobb det känns ju underbart..
Annons
Camera info
Camera Canon EOS 1000D
Focal length 27 mm
Aperture f/4.0
Shutter 1/5 s
ISO 800
Comment the photo
Nattmaran
Tue 2 Dec 2014 13:10
Enligt mig är det enda sättet att plugga och skaffa ett jobb där kompetens krävs, då blir man inte behandlad på det viset. Jag har själv sprungit runt i 3 års tid med en plastpåse med arbetskläder i, ifall någon skulle ringa och behövde ha mig i en kassa inom ett tidsspann på en timma. Och skit för minsta lilla fik man. Så att skaffa en utbildning och få ett "riktigt" fast jobb med rättigheter, och där jag känner mig värderad är det bästa jag gjort.
FreakQueen
Tue 2 Dec 2014 08:59
Fy. Det är ett hårt liv. Söker också jobb. Nu jobbar jag lite extra på ett dagis via bemmaning inom kommunen så jag vet aldrig hur en såg ser ut, de kan ringa en timme innan jag ska vara där och be mig jobba. Ganska jobbigt men ändå kul att vara till lags. Jag har inte haft något fast jobb än och de är svåra att hitta. Arbetsgivare kräver oftast jäkligt mycket av en utan någon egentlig mening. Körkort bland annat. Det r viktigt att ha, det vet jag, och jag håller på med det nu. Måste ha klart det innan februari så jag inte behöver gå in på en praktikplats... Eller så hoppas jag på ännu mer jobb inom bemanningen.
Hoppas det löser sig för dig. <3
Hoppas det löser sig för dig. <3
Darkclaw
Tue 2 Dec 2014 00:32
Du är en hårt arbetande, trevlig och omtänksam människa och du förtjänar att behandlas som det också! >.<
Visst är det stor chans att man blir fast med ett jobb som inte hamnar i kategorin ”drömjobb”, må det vara ”tråkigt” eller ”slitsamt” eller etc, men det ska inte hindra en från att ”leva”.
Att ha sina basbehov täckta kanske kargt sett räcker, men det är långt ifrån vad människor, vad PERSONER, förtjänar att ha chans till i sina liv!! >.<
Det är en kort och troligen ganska packad period men jag hoppas att vi har chans att träffas en gång medans jag kommer hemma över julen… I vilket fall så förtjänar du att ha en bra jul och nyår!!! <3
Visst är det stor chans att man blir fast med ett jobb som inte hamnar i kategorin ”drömjobb”, må det vara ”tråkigt” eller ”slitsamt” eller etc, men det ska inte hindra en från att ”leva”.
Att ha sina basbehov täckta kanske kargt sett räcker, men det är långt ifrån vad människor, vad PERSONER, förtjänar att ha chans till i sina liv!! >.<
Det är en kort och troligen ganska packad period men jag hoppas att vi har chans att träffas en gång medans jag kommer hemma över julen… I vilket fall så förtjänar du att ha en bra jul och nyår!!! <3
haradaeri
Mon 1 Dec 2014 23:57
Inte löjligt alls. Som jag har sagt åt dig tidigare så SKA du ta tag i ditt mående först. Det är inte bara att vara glad över ett jobb. Man måste trivas någorlunda annars funkar man inte...
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/pixers/519160940/