Tekniskt fel pågår.
På grund av att en server kraschat är det vissa problem att ladda upp bilder.
Flera äldre bilder har även försvunnit till följd av detta, vilket vi beklagar.
Vi arbetar för att få igång det så snart som möjligt.
Frida längtar tills vi kommer fram till det vackra vattendraget i Sollebrunn.
Jag var så beredd.
Redan efter ca 300 m upptod ett problem. En mycket låg övergång existerade. Då fick vi helt enkelt hoppa upp på plankan och ordagrant knö under kanoterna.
Frida gjorde det med stil!
Jag satt mest och kollade på när jag väl fått under min kanot. ;)
Jag var iaf lycklig hela vägen. :) Kommer fler bildbevis på det.
Grenarna var väldigt låga i lilla ån. Men det klarar ju vi tjejer med den erfarenhet vi fått från Slumpån.
Vi vilade några gånger på vägen av en anledning, det var en "vass" å. hihi!
Sedan kom regnet. Då sa Frida högt och tydligt: Men Gud, vi kom ju överens om att det inte skulle regna?! Och helt plötsligt slutade det. Tack Frida. ;)
Som sagt, jag var glad. :)
Frida drog sin poser såklart.
Elin med.
Och helt plötsligt så öppnade vattnet sig och vassen försvann.
Det kan hända att man kommer lite långt ifrån varandra ibland.
Elin, alias prinsessan på ärten, behövde eskort över den fasansfulla bäcken. Vilken tur att jag hade tuffa gummistövlar på mig.
Vi upptäckte ganska snart att på Gräfsnäs fanns det ankor, lots of them!
Jag vet inte vad som var så roligt. Kan någon berätta det för mig?
Jag ville bli vän med dom.
Gräfsnäs är ganska fint.
Linnea var duktig och brände sig ganska snabbt. Där av den långärmade tröjan och sjalen.
Elin gjorde sig sysselsatt...
...hon ville krama dem allihop.
Andreas kom med tältpinnar som Frida glömde. ;)
Elin vill inte inse att barndomen snart är förbi.
Tältet tog form.
Tips 1. Grilla aldrig med plastgaffel.
Mums med mat.
Dag 2 solade vi massor.
Vi kom in i en mycket vacker idyll...
med vackra spegelbilder fån träden och porlande vatten lite längre fram. Hmmm, det porlande vattnet visade sig vara ett vattenfall. Men som tur va så han vi undan till kante
När vi kommit upp på land får vi syn på denna saken i en trädgård. Gissa vad det föreställer.
Vi kom fram till den gamla tågstationen vid Anten.
Vi fick en liverpoolkeps av några motorcyklister. :)
Det blev ett långtbärande med packning och kanoter. Ca 400-500m. Pust och stön.
Eftersom det var tungt och jobbigt får man ju bjuda till lite. ;)
Frida blev trött och behövde en cola.
Våfflor åt vi, de var sååå goda.
Sedan slog jag på stort och tog en rejäl räkmacka.
Det var så gött i solen.
Är inte detta Elin i sitt esse? Brun, godis i munnen? Jo, jag tror det.
Sedan svalnade det av.
Jag och Frida hade en tävling, vem kan få in flest vindruvor i munnen? Jag vann med 41 och Frida förlorade på 32 eller ngt.