September
Tuesday 18 August 2009 photo 2/2
|
Bara jag och Scooter nu då.
Efter att ha suttit vid datorn och latat mig tänkte jag gå en promenad med Scooter till skolan som jag inte visste var den låg så jag tänkte att det var lika bra att börja lära mig om jag ska börja på torsdag.
Först glömmde jag skitpåsar till Scooter så jag fick springa upp och hämta.
Sen gick jag åt helt fel håll.
Sen när jag började hitta så började Scooter rycka i kopplet för att han skällde på en läskig gubbe, så jag tappa kartrárn. den blåste iväg pga vinden här. Så jag flög efter som ett cp barn(såg nog roligt ut).
Men när jag fick tag i den hade jag rivit sönder den i två delar vilket gjorde att det var omöjligt att läsa den när de bitarna fladdrade HELA TIDEN.
Så jag frågade en springare efter vägen till skolan. Hon förklarade men jag gick ändå fel. Hamnade på ett ålderdoms hem så jag fick vända. och sen gick jag helt vilse. så vi gick gick gick och gick. men sen kom vi in på skolans baksida så till slut hitta jag. Men sen när jag skulle hem gick jag fel igen för allt blev så annorlunda när man gick baklänges. Så jag fick fråga nån var Coop var och då fick jag gå en jävla omväg. Men till slut kom jag hem. Och nu har jag värmt upp mat så nu stinker jag curry. blä men jävligt gott. Har varit ensam i snart 4 timmar. Jag saknar min farsa redan och jag skiter i vad andra tycker för jag vågar stå för det!! Älskar han så jävla mycket!! Fattar inte vad jag har gett mig in på. Ville inte gråta när de skulle åka, men när de var utom synhåll bölade jag som en barn unge:'(
Carola sa tänk positivt. Farsan skulle bli stolt om jag klarar mig om jag klara de här tre åren men när jag gick vilse i Visby saknade jag han för han förstår mig nästan bäst av alla i välden. Visst är det coolt att jag bor i en egen lägenhet på Gotland. Alla säger att jag är så mycket mognare än de eller dom eller de själva när de var i min ålder, att jag är så modig och vuxet, bla bla bla ni förstår de säger en massa saker som gjorde att jag tyckte de verkade coolt att göra detta. de som inte stöttade mig gillar jag fortfarande inte. "Du min dotter är så modig, kan jag få en sista kram, Älskar dig så mycket" sa min pappa innan han åkte.
Men just nu känner jag mig inte alls modig, snarare barnslig och ensam.
Efter att ha suttit vid datorn och latat mig tänkte jag gå en promenad med Scooter till skolan som jag inte visste var den låg så jag tänkte att det var lika bra att börja lära mig om jag ska börja på torsdag.
Först glömmde jag skitpåsar till Scooter så jag fick springa upp och hämta.
Sen gick jag åt helt fel håll.
Sen när jag började hitta så började Scooter rycka i kopplet för att han skällde på en läskig gubbe, så jag tappa kartrárn. den blåste iväg pga vinden här. Så jag flög efter som ett cp barn(såg nog roligt ut).
Men när jag fick tag i den hade jag rivit sönder den i två delar vilket gjorde att det var omöjligt att läsa den när de bitarna fladdrade HELA TIDEN.
Så jag frågade en springare efter vägen till skolan. Hon förklarade men jag gick ändå fel. Hamnade på ett ålderdoms hem så jag fick vända. och sen gick jag helt vilse. så vi gick gick gick och gick. men sen kom vi in på skolans baksida så till slut hitta jag. Men sen när jag skulle hem gick jag fel igen för allt blev så annorlunda när man gick baklänges. Så jag fick fråga nån var Coop var och då fick jag gå en jävla omväg. Men till slut kom jag hem. Och nu har jag värmt upp mat så nu stinker jag curry. blä men jävligt gott. Har varit ensam i snart 4 timmar. Jag saknar min farsa redan och jag skiter i vad andra tycker för jag vågar stå för det!! Älskar han så jävla mycket!! Fattar inte vad jag har gett mig in på. Ville inte gråta när de skulle åka, men när de var utom synhåll bölade jag som en barn unge:'(
Carola sa tänk positivt. Farsan skulle bli stolt om jag klarar mig om jag klara de här tre åren men när jag gick vilse i Visby saknade jag han för han förstår mig nästan bäst av alla i välden. Visst är det coolt att jag bor i en egen lägenhet på Gotland. Alla säger att jag är så mycket mognare än de eller dom eller de själva när de var i min ålder, att jag är så modig och vuxet, bla bla bla ni förstår de säger en massa saker som gjorde att jag tyckte de verkade coolt att göra detta. de som inte stöttade mig gillar jag fortfarande inte. "Du min dotter är så modig, kan jag få en sista kram, Älskar dig så mycket" sa min pappa innan han åkte.
Men just nu känner jag mig inte alls modig, snarare barnslig och ensam.
men du klarar de är elin <3
+ ATT ALLA SAKNAR DIG ;o<3
fatta hur mycket vi hade skrattat tillsammans.
tänk hur lite vi kommer träffas på tre år.
jag är rädd för att vi kommer tappa kontakten och det vill ja verkligen inte för då vet ja inte va ja gör!
och jo jag tycker du e fett modig som vågar flytta dit själv. , och jag kommer säkert gråta ngn gång för jag saknar dej så jävla mkt redan...:[
de kommer bli så jävla tomt i bottnaryd..
nu kan vi inte ha våra skrattattacker, eller se på sjukan tsm,sova över,smyga ut från våra hem mitt i natten ;o
asså shit kom hem :( <3
12 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/quimbra/402149625/
Visa toppen
Show footer