Friday 1 April 2011 photo 3/3
![]() ![]() ![]() |
Det har gått en vecka sedan mitt succé debut framträdande och jag har varit jätte
upptagen. Jag hade trott att min pojkvän skulle bli mera svartsjuk över det, till och
med kanske göra slut, men han har inte frågat vart och med vem jag har varit på
hela veckan.
Det hära kanske skulle funka ändå.
Ett mera deprimerade ämne är att Birdie inte har hört av sig eller svarat på mina mejl
sedan föreställningen och det svider. Vad kunde jag ha gjort för fel?
Det ringde på dörren så jag lämnade början på min självömkan i soffan och släpade
mig iväg för att öppna den. Det var troligtvis någon av min pojkväns vänner för mina
vänner brukar inte dyka upp oanmälda och jag skulle ändå på jobbet snart.
Jag slängde upp dörren och var påväg att ropa till min pojkvän som satt på den
stationära datorn i vårat sovrum att han hade besök. Men jag fick tunghäfta. Utanför
dörren stod Birdie tillsammans med två stora guitar fodral som stod lutade mot väggen
i trapphuset och en enorm svart ryggsäck som han bar på ryggen. Som om den inte
vägde nått.
"Hej du, jag och Abigail har diskuterat det och bestämt oss för att slå upp våran
förlovning och jag undrar ifall jag kan stanna hos dig och din pojkvän medans jag
letar efter en egen lägenhet?" Mina ben kändes som gelé, jag måste somnat på soffan
och nu drömde jag. Birdie skulle aldrig göra något sådant här, det här var en elak dröm.
Jag nöp mig själv och insåg att jag faktiskt inte drömde.
"Jag måste fråga min pojkvän först, det är hans lägenhet." Muttrade jag. Nu ångrade jag
också att jag aldrig brytt mig om att skaffa en egen. "TROY! KAN DU KOMMA!" Ropade
jag inåt lägenheten och efter en minut eller två så kom Troy lunkandes ut till oss.
"Va'äre?"
~*~*~*~*~*~
TROYS POV
~*~*~*~*~*~
Jag ställde ner koppen med svart kaffe på bordet framför honom och satte mig ner mitt
emot honom med min egen kopp. Jag har inte sett honom på flera år men det enda som
ändrats med honom är att han har skägg, ser några år äldre ut och att han nuförtiden
dricker kaffe.
Jag finner honom dock fortfarande lika läskig som jag gjorde då vi var yngre. Förstår
ännu inte varför min bror envisades med att vi skulle umgås med honom.
"Hur mår Reno?" Frågade han min vänstra axel. Han såg aldrig folk i ögonen då han
pratade med dem.
"Som vanligt. Hur mår din storebror?" Muttrade jag, vi har igentligen inte mycket att prata
om. Jag borde inte skickat iväg Joseph till jobbet.
"Gift med barn." Svarade han, tog en klunk av kaffet och grimaserade. Jag tog en klunk av
mitt té. Världen är bra liten igentligen.
~*~*~*~*~*~
JOEYS POV
~*~*~*~*~*~
"-y" Vad pågick igentligen hemma nu? Så fort jag hade förklarat för min pojkvän att min
kompis behövde nånstans att bo i några dagar så hade han tagit med sig Birdie in till köket
och sagt åt mig att fara på jobbet.
"J-!"Tänk om Troy skrämde bort Birdie nu. Jag skulle inte farit, jag skulle ringt och sjukanmält
mig.Han har ju inte varit så svartsjuk den här senaste veckan men det betyder ju inte att han
inte kommer vara elak mot mina vänner ändå då han har chansen.
"JOEY!" Jag tittade förvånat upp på min kollega. "Cupcakesen kan inte ta på sig sina
dekorationer själva vet du." Fortsatte han och jag tittade ner på de nakna cupcakesen som
hade börjat se lite vissna ut.
"Sorry. Jag oroade mig over vad min pojkvän kanske säger till min kompis." Han suckade
och vi båda tittade lite tank-spritt på cupcakesen. Jag tror att vi båda funderade över ifall de
nu blivit för torra och ifall de skulle slängas eller serveras.
"Du har typ pratat nonstop om den dära Birdie i typ ett år nu, man tror nästan att du är het på
honom." Mumlade han och jag grimaserade.
"Är du dum heller, han är bara en kompis." Jag plockade upp glasyren och fortsatte. "Bara en
kompis som behöver mycket underhåll för att behållas."
Comment the photo

Eller allmänt baka. Problemet är att jag måste lära mig baka bröd då också men framförallt omskola mig. ><
11 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/rin-rin/487473564/