Saturday 16 July 2011 photo 1/1
|
(Drömde inte först;) Jag spelade ett spel med en kompis. "Brb", och jag lade mig ner i soffan och vilade. Utan att öppna ögonen väcktes jag av att min Far kom hem och satte sig
i soffan för att se på TV, och kommenterade mitt val av sovplats. "Mmh..." Jag låg kvar, trött, och bara lyssnade till allt ljud och liv runt om mig. Jag började drömma.
Jag drömde att jag hade varit med Nissä och Lina och vi var i ett hus. Jag kom på att jag glömt något i väskan i ett rum. Jag lämnade Nissä & Lina, gick in i det rummet och stängde
dörren efter mig. Jag gick fram till ryggsäcken som låg i hörnet av rummet. För att beskriva det så bra som möjligt: man gick in i rummet via dörren som då var vid ett hörn. Gick
man rakt fram från att man kom in kom man till hörnet där min väska låg. Och i samma hörn låg den ganska breda sängens vänstra fotända (från liggandes-i-sängen-perspektiv). Inte ända
in till väggarnas hörn, utan så att man kunda gå runt den. I vilket fall. Jag satte mig i hörnet och rotade i min väska. Plötsligt släcktes lampan och det blev kolsvart i rummet.
Verkligen, kolsvart. Mörkret låg tungt över rummet, och jag hörde ett missnöjt "Mmmmmmrrrrrrrrrrh" (tänk ett mer ghoul-liknande Morran-ljud), Jag blev orolig och lyste med mobilens lampa
runt om mig. När ljusstrålen passerade sängen så lystes ett avlångt, missformat och extremt blekt ansikte upp med ett hotfullt och vrickat uttryck. Jag satt där, ganska stilla och var rädd.
-"NISSÄ? LINA?! Skulle behöva hjälp!" skrek jag så högt, men samtidigt så tyst jag bara kunde. Jag vågade inte resa på mig för att gå mot dörren av fler än en anledning. I stunder som dessa
törs man inte röra på sig, man är helt enkelt paralyzerad. Samtidigt, för att gå den trånga vägen mot dörren så skulle jag behöva gå förbi den äckliga varelsen som satt på sängens hörn,
lutat ut mot mig, så nära att ett förbipasserande inte skulle undvika att gå in i ansiktet. Allt ljud och liv jag fram tills nyss hört och känt runt om mig ifrån den vakna världen var
plötsligt borta. Och med det i tankarna slungades jag bort från drömmen och in i verkligheten. Ögonlocken låg tunga över mina ögon, jag ville inte se. Jag var rädd. Men när jag ändå
öppnade ögonen var de inte öppna för länge; Jag var ensam i rummet, det var mörkt ute och inne, och det första jag verkligen noterade var den skrämmande djupsvarta skärmen
som för bara några i verkligheten sekunder sedan (kändes det som) sprudlare av färger och ljud. Jag stängde ögonen och ville bara fly ifrån den här stunden. Ville inte ligga där
i rädsla för att behöva se saker. Saker som det där ansiktet.
i soffan för att se på TV, och kommenterade mitt val av sovplats. "Mmh..." Jag låg kvar, trött, och bara lyssnade till allt ljud och liv runt om mig. Jag började drömma.
Jag drömde att jag hade varit med Nissä och Lina och vi var i ett hus. Jag kom på att jag glömt något i väskan i ett rum. Jag lämnade Nissä & Lina, gick in i det rummet och stängde
dörren efter mig. Jag gick fram till ryggsäcken som låg i hörnet av rummet. För att beskriva det så bra som möjligt: man gick in i rummet via dörren som då var vid ett hörn. Gick
man rakt fram från att man kom in kom man till hörnet där min väska låg. Och i samma hörn låg den ganska breda sängens vänstra fotända (från liggandes-i-sängen-perspektiv). Inte ända
in till väggarnas hörn, utan så att man kunda gå runt den. I vilket fall. Jag satte mig i hörnet och rotade i min väska. Plötsligt släcktes lampan och det blev kolsvart i rummet.
Verkligen, kolsvart. Mörkret låg tungt över rummet, och jag hörde ett missnöjt "Mmmmmmrrrrrrrrrrh" (tänk ett mer ghoul-liknande Morran-ljud), Jag blev orolig och lyste med mobilens lampa
runt om mig. När ljusstrålen passerade sängen så lystes ett avlångt, missformat och extremt blekt ansikte upp med ett hotfullt och vrickat uttryck. Jag satt där, ganska stilla och var rädd.
-"NISSÄ? LINA?! Skulle behöva hjälp!" skrek jag så högt, men samtidigt så tyst jag bara kunde. Jag vågade inte resa på mig för att gå mot dörren av fler än en anledning. I stunder som dessa
törs man inte röra på sig, man är helt enkelt paralyzerad. Samtidigt, för att gå den trånga vägen mot dörren så skulle jag behöva gå förbi den äckliga varelsen som satt på sängens hörn,
lutat ut mot mig, så nära att ett förbipasserande inte skulle undvika att gå in i ansiktet. Allt ljud och liv jag fram tills nyss hört och känt runt om mig ifrån den vakna världen var
plötsligt borta. Och med det i tankarna slungades jag bort från drömmen och in i verkligheten. Ögonlocken låg tunga över mina ögon, jag ville inte se. Jag var rädd. Men när jag ändå
öppnade ögonen var de inte öppna för länge; Jag var ensam i rummet, det var mörkt ute och inne, och det första jag verkligen noterade var den skrämmande djupsvarta skärmen
som för bara några i verkligheten sekunder sedan (kändes det som) sprudlare av färger och ljud. Jag stängde ögonen och ville bara fly ifrån den här stunden. Ville inte ligga där
i rädsla för att behöva se saker. Saker som det där ansiktet.
Annons
Sn0Ok3n
Wed 17 Aug 2011 18:23
var hos en polare i nälden i våras och somnade och drömde att himmlen ovanför nälden brann, på vägen hem klockan 3 på natten så kollade jag upp och fick en flashback, lite skumt
en annan tokdröm var att jorden höll på att gå under och det var anarki i nälden och jag skulle loota ica och det var en grupp negers utanför ingången mer än så kom jag inte ihåg, sedan så var det en kines som var lagomt panikslagen och grät eftersom hans familj i kina dött (det som var jordens undergång började i kina) sen åkte jag volvo genom nälden med kinesen och tre andra som jag inte kommer ihåg.
dagen efter så berättade min syster och mor att jag panikskrikigt mitt i natten
:D
en annan tokdröm var att jorden höll på att gå under och det var anarki i nälden och jag skulle loota ica och det var en grupp negers utanför ingången mer än så kom jag inte ihåg, sedan så var det en kines som var lagomt panikslagen och grät eftersom hans familj i kina dött (det som var jordens undergång började i kina) sen åkte jag volvo genom nälden med kinesen och tre andra som jag inte kommer ihåg.
dagen efter så berättade min syster och mor att jag panikskrikigt mitt i natten
:D
Andree Gabrielsson
Wed 17 Aug 2011 19:52
Anarki & brinnande himlar i glesbygden, gråtande panikslagen kines, armageddon, och Volvo som pricken över i:et.
Young, twisted mind!
Young, twisted mind!
ide-mugg
Sun 17 Jul 2011 13:20
haha o:
Hus/rum brukar representera vårat inre jag. Så det kanske är något som skrämmer dig i dig själv som du inte riktigt vågar möta? ):
osvosv.
Du kan ju bara fundera påt själv :D
Hus/rum brukar representera vårat inre jag. Så det kanske är något som skrämmer dig i dig själv som du inte riktigt vågar möta? ):
osvosv.
Du kan ju bara fundera påt själv :D
ide-mugg
Sun 17 Jul 2011 19:33
hm, det enda jag minns om drömmar, är typ om fordon, hus, vatten och trappor ):
Så lik vet jag inte, men det ka helt klart vara en del utav dig själv som dött, och att du vågar se det igen? O_o fast ändå, blir rädd för att du vet att det finns där? ahoho, frågorna kommer nog aldrig att sluta :c
Så lik vet jag inte, men det ka helt klart vara en del utav dig själv som dött, och att du vågar se det igen? O_o fast ändå, blir rädd för att du vet att det finns där? ahoho, frågorna kommer nog aldrig att sluta :c
Andree Gabrielsson
Sun 17 Jul 2011 23:39
Jag tror att det där bleka, halvdöda ansiktet som missbelåtet morrade "Mrrrrrrh" sittandes som en spindel i hörnsängen är mitt alter ego och att jag är schizo. Umgås? :D
Piroger
Mon 18 Jul 2011 09:50
Hus å byggnader e helt klart ens inre. Död kan ha å göra med relationer man måste göra sig av med (ex kan ungdomar drömma om att döda föräldrarna. Det betyder inte alltid ilska utan kan helt enkelt innebära frigörelse från en relation).
Monster är känslomässiga problem oftast. Det är hjärnans sätt att tala om att något inte är rätt och att man måste göra något åt det för att få sinnesro. Du kan låna min drömbok om du vill :)
Monster är känslomässiga problem oftast. Det är hjärnans sätt att tala om att något inte är rätt och att man måste göra något åt det för att få sinnesro. Du kan låna min drömbok om du vill :)
Andree Gabrielsson
Mon 18 Jul 2011 15:54
I am happy to learn from this!
...perhaps. Då ska jag utföra en noggrann källkritik och granskning på boken och i bästa fall befästa mina framtida kunskaper på dess innehåll!
...perhaps. Då ska jag utföra en noggrann källkritik och granskning på boken och i bästa fall befästa mina framtida kunskaper på dess innehåll!
chomnomnom
Mon 18 Jul 2011 03:45
Jag med! Är dessutom lagom nöjd över att jag själv inte drömmer sådant :c
Coffeeisgood
Mon 18 Jul 2011 18:32
Jag var också en av dem. Och mina drömmar, kan vara väldigt fascinerande och rätt otroliga.
Andree Gabrielsson
Mon 18 Jul 2011 22:36
Härligt! Och ja, helt klart! De är så direkt kopplade till sinnena :>
19 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/softclouds/493213263/