May
Tuesday 30 March 2010 photo 1/1
|
Okej, nu har jag blivit utmanad att skriva tio saker om mig själv, och sen utmana fem andra, men då jag inte har energi nog att utmana någon nöjer jag mig med att bara skriva tio saker.
1. Jag är Höjdrädd, men bara utomhus där det är brant, i flygplan och på höga kullar har jag inga problem.
2. Jag är mörkrädd. Jag vet att det kan anses fånigt, men jag är det ändå.
3. Jag har just nu på mig svarta strumpor. Två stycken, om jag skall vara exakt.
4. Jag är inte längre besatt av apelsiner, iallafall inte till den extrema grad jag var för bara något litet tag sedan.
5. Även om det är mysigt med närkontakt av olika grader, vill jag lära känna personen jag närkontaktar innan något sker.
6. Jag har kommit fram till att mitt beteende kan variera väldigt mycket beroende på vilka jag talar med. Ibland måste man dra orden ur mig, och ibland måste man praktiskt taget tysta ner mig i några sekunder då och då.
7. Mitt hår är relativt oborstat just nu.
8. Jag har glömt meningen av det brittiska ordet "Parsnips", och äntligen har "Paradicsom" använts i ett faktiskt syfte, på det sätt som det tidigare skulle ha använts till. Jag är glad över att ha upptäckt det ordet...
9. Jag kan för det mesta se något bra i alla, jag måste bara leta lite mer nogrrant i vissa, väldigt ovanliga fall.
10. Jag kan en dikt av William Wordsworth utantill. Den heter "the Daffodils" och är ganska fin.
"I wandered lonely as a cloud
that floats on high o'er vales and hills
when all at once I saw a crowd
a host, of golden daffodils
Beside the lake, beneath the trees,
fluttering and dancing in the breeze.
Continuos as the stars that shine
and twinkle over milky-way
they stretched in never-ending line
along the margin of a bay,
ten-thousands saw I at a glance
tossing their heads in sprightly dance
The waves beside them danced, but they
out-did the sparkling waves with glee
a poet could not but be gay
in such a jocund company
I gazed and gazed, but little thought
what wealth the show to me had brought
For oft when on my couch I lie
in vacant or in pensive mood,
they flash upon that inward eye
that is the bliss of solitude
and so my heart with pleasure fills
and dances with the daffodils..."
Fint va? Hoppas att det duger som ersättning till er som ville bli utmanade men inte blev det... De första fem som kommenterar kan väl bli utmanade då, antar jag :P
1. Jag är Höjdrädd, men bara utomhus där det är brant, i flygplan och på höga kullar har jag inga problem.
2. Jag är mörkrädd. Jag vet att det kan anses fånigt, men jag är det ändå.
3. Jag har just nu på mig svarta strumpor. Två stycken, om jag skall vara exakt.
4. Jag är inte längre besatt av apelsiner, iallafall inte till den extrema grad jag var för bara något litet tag sedan.
5. Även om det är mysigt med närkontakt av olika grader, vill jag lära känna personen jag närkontaktar innan något sker.
6. Jag har kommit fram till att mitt beteende kan variera väldigt mycket beroende på vilka jag talar med. Ibland måste man dra orden ur mig, och ibland måste man praktiskt taget tysta ner mig i några sekunder då och då.
7. Mitt hår är relativt oborstat just nu.
8. Jag har glömt meningen av det brittiska ordet "Parsnips", och äntligen har "Paradicsom" använts i ett faktiskt syfte, på det sätt som det tidigare skulle ha använts till. Jag är glad över att ha upptäckt det ordet...
9. Jag kan för det mesta se något bra i alla, jag måste bara leta lite mer nogrrant i vissa, väldigt ovanliga fall.
10. Jag kan en dikt av William Wordsworth utantill. Den heter "the Daffodils" och är ganska fin.
"I wandered lonely as a cloud
that floats on high o'er vales and hills
when all at once I saw a crowd
a host, of golden daffodils
Beside the lake, beneath the trees,
fluttering and dancing in the breeze.
Continuos as the stars that shine
and twinkle over milky-way
they stretched in never-ending line
along the margin of a bay,
ten-thousands saw I at a glance
tossing their heads in sprightly dance
The waves beside them danced, but they
out-did the sparkling waves with glee
a poet could not but be gay
in such a jocund company
I gazed and gazed, but little thought
what wealth the show to me had brought
For oft when on my couch I lie
in vacant or in pensive mood,
they flash upon that inward eye
that is the bliss of solitude
and so my heart with pleasure fills
and dances with the daffodils..."
Fint va? Hoppas att det duger som ersättning till er som ville bli utmanade men inte blev det... De första fem som kommenterar kan väl bli utmanade då, antar jag :P
Comment the photo
Hehehehhehehehee, det du! >:D
Och varför kan du inte avslöja en sån liten detalj? är det verkligen dödligt? Vill hon att jag ska dö? Om hon vill det, varför gör hon det inte bara snabbt och smärtfritt för? D:
Tobbe.... Hade hon velat dig död skulle du varit det nu... -.-
Och där har du kanske en poäng, såvida hon inte vill ta livet av mig långsamt och plågsamt... Det är fullt möjligt faktiskt...
39 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/stortroll/450450307/
Visa toppen
Show footer