Jag tänkte att ni kanske ville se hur min mamma ser ut, och även avgöra hurvida vi är lika eller inte...

Jag kan knappast påstå att jag garvade åt dig. Men jag har inte riktigt kommit in i 00:21-humorn, då jag inte är så trött än. Uttrycket humor kan dock diskuteras, då vissa kan tycka att det faktum att jag inte hittade några lakan hemma utan istället får sova i en sovsäck i min egen säng är lika roligt som groteska spädbarnsskämt. Humor består ofta av större hopp känsloyttringarna, till skillnad från melodramat där alla känslor är underbyggda. Till exempel kan en man som går från hysteriskt gråt till skratt uppfattas som roligt, men knappast särskilt verklighetstroget. Gör detta att humor inte existerar på riktigt? Och isåfall, är alla vardagsskämt illusioner av verklighetens tråkiga gråskala, precis som din lillebror är en illusion vars enda syfte är att få dig att känna dig mindre ensam? <00:29-filosofi>