Tuesday 23 November 2010 photo 3/3
|
The Only One: Kapitel 14
Jag såg säkert ut som någon sorts dumbum, eftersom jag bara stod där med munnen öppen. Jag var djupt inne i mina tankar och tänkte på vad svaret skulle bli. Jag visste verkligen inte ifall jag skulle säga ja eller nej till hela den där adoptivgrejen. Visst, det hade varit riktigt trevligt med ett riktigt hem med dem. Men det var bara en sak som hindrade mig från att säga ja, Seth. Om vi skulle blivit syskon skulle jag inte kunna älska honom på det sättet jag gör nu. Det skulle vara helt konstigt att vara förälskad i sin bror. Skit, ännu en till sak att bekymmra sig om.
Jag återvände till verkligheten.
"Kan jag få tänka en liten stund till?" frågade jag.
"Säg till när du har bestämt dig", log Margaret.
Jag log tillbaks innan jag och Seth gick upp till hans rum igen.
Seth satte sig på sin säng och jag satte mig automatiskt på golvet. Jag satt mittemot honom, så jag kunde se hans ansikte.
"Så vad tycker du?" frågade jag.
"Det är ditt val Stella."
"Jag menar, vad har du för åsikter om det här?"
Det var tyst en stund.
Sen skrattade han ett lågt skratt. Men det lät inte som han skrattade åt min fråga, utan det lät mer som om han skrattade åt någonting han tänkte på.
"Seth?"
"Ursäkta... Det var inget", sa han och småfnittrade som en liten 10-årig pojke.
"Seth?"
Han slutade fnittra, men log istället.
"Allvarligt, det var inget."
Jag fick nästan ryck på honom. Han sa inte vad som var så kul, eller ja, han tyckte var så kul. Men samtidigt gick det inte att få ryck på honom, han var bara för söt för det.
"Seth?", sa jag en tredje gång.
Han blev allvarlig igen (äntligen).
"Låt oss säga så här... Du kanske får reda på det om några dagar."
Kunde inte han bara säga det? Varför skulle jag vänta i dagar?
_____________________________________________________________
bra? ^^
heheh jag vet, det blev ganska kort än vad det brukar va :P
Jag såg säkert ut som någon sorts dumbum, eftersom jag bara stod där med munnen öppen. Jag var djupt inne i mina tankar och tänkte på vad svaret skulle bli. Jag visste verkligen inte ifall jag skulle säga ja eller nej till hela den där adoptivgrejen. Visst, det hade varit riktigt trevligt med ett riktigt hem med dem. Men det var bara en sak som hindrade mig från att säga ja, Seth. Om vi skulle blivit syskon skulle jag inte kunna älska honom på det sättet jag gör nu. Det skulle vara helt konstigt att vara förälskad i sin bror. Skit, ännu en till sak att bekymmra sig om.
Jag återvände till verkligheten.
"Kan jag få tänka en liten stund till?" frågade jag.
"Säg till när du har bestämt dig", log Margaret.
Jag log tillbaks innan jag och Seth gick upp till hans rum igen.
Seth satte sig på sin säng och jag satte mig automatiskt på golvet. Jag satt mittemot honom, så jag kunde se hans ansikte.
"Så vad tycker du?" frågade jag.
"Det är ditt val Stella."
"Jag menar, vad har du för åsikter om det här?"
Det var tyst en stund.
Sen skrattade han ett lågt skratt. Men det lät inte som han skrattade åt min fråga, utan det lät mer som om han skrattade åt någonting han tänkte på.
"Seth?"
"Ursäkta... Det var inget", sa han och småfnittrade som en liten 10-årig pojke.
"Seth?"
Han slutade fnittra, men log istället.
"Allvarligt, det var inget."
Jag fick nästan ryck på honom. Han sa inte vad som var så kul, eller ja, han tyckte var så kul. Men samtidigt gick det inte att få ryck på honom, han var bara för söt för det.
"Seth?", sa jag en tredje gång.
Han blev allvarlig igen (äntligen).
"Låt oss säga så här... Du kanske får reda på det om några dagar."
Kunde inte han bara säga det? Varför skulle jag vänta i dagar?
_____________________________________________________________
bra? ^^
heheh jag vet, det blev ganska kort än vad det brukar va :P
Annons
Comment the photo
Anonymous
Tue 25 Jan 2011 20:09
skit bra<3 kort vem bryr sig det är skit bra ändå<3
Anonymous
Fri 26 Nov 2010 18:31
BRA:D
TwilightDiaries
Tue 23 Nov 2010 18:01
som Seth sa.... "du kanske får reda på det om några dagar"... ;D<3
30 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/twilightdiaries/478211208/