August
Monday 13 December 2010 photo 1/1
|
The Only One: Kapitel 18
Jag visste att jag var tvungen att vända mig om och se Seths reaktion någon gång. Jag visste att jag var tvungen att få reda på hur han tog åt mitt svar. Blev han glad? Blev han besviken?
Jag samlade mod och räknade till tre.
"Ett. Två. Tre", mumlade jag för mig själv. Sedan vände jag mig om försiktigt.
Han, eh, log. Vilket förvånade mig. Men jag såg att han gömde någonting bakom det där (snygga) leendet. Jag fick bara inte riktigt kläm på vad det var.
Han log ännu bredare, men det var inte 100 % äkta.
"Välkommen till familjen syrra", sa han och kramade mig hårt. Hans kropp kändes så konstig, nästan lika hård som hans kram.
Han släppte mig och rörde vid min kind. "Nu är du också en Case."
"Stella Case. Det låter perfekt!", sa Dana.
Jag vände mig om för att se på henne. Hon stod och såg så glad ut.
"Äntligen! En syster! Jag har alltid velat ha en."
Nu var det hennes tur och krama mig. Hennes kram var så varm och välkomnande, raka motsatsen till kramen Seth gav mig.
"Jag antar att Stella ska börja i vår skola", sa Seth.
"Självklart", sa Charles.
Dana bet i hennes läppar av ivrighet. Hon var så glad och ivrig att jag var rädd för att hon skulle explodera.
"Det kommer att bli så himla kul när du börjar i Glendale High!"
"G... Glen vadå?" frågade jag.
"Skolan såklart!"
"Jaha."
"Jag måste ringa Kaycee och berätta om det här!", sa Dana och skyndade sig till sitt rum.
Jag hade glömt att Kahlen också var i rummet, så jag hoppade till när hon började prata.
"Jag ser likheter mellan mig och henne. Vi verkar vara lika positiva", sa hon.
Jag öppnade munnen för att kommentera om det, men stängde den genast när jag kom på att det skulle se helt knäppt ut om jag pratade med "luften".
Då kom jag på ännu en sak till. Kahlen visste ju vad jag tänkte på, så jag tänkte istället för att prata. "Du har så rätt."
Hon började fnittra, och höll på att smitta mig. Men jag försökte bita ihop för att inte börja fnittra själv.
Som tur var blev jag någorlunda allvarlig när Charles började prata.
"Stella, jag och Margaret ska ringa och prata med skolans rektor om att du ska börja i Glendale High."
"Tack. Tack för allting, jag menar det. Jag uppskattar att ni är så vänliga mot mig."
"Det är så lite", log Charles vänligt. Han fick mig att önska att jag kunde se min riktiga pappa le så där.
Jag och Seth började gå sakta, då jag hörde Charles säga mitt namn. "Stella?"
Jag vred på huvudet lite grann. "Ja."
"Vi skulle vilja att du kallade oss mamma och pappa", log han igen.
Jag kunde inte låta bli att le tillbaka. "Det skulle jag också vilja."
___________________________________________________________________
Bra? :D<3
Jag visste att jag var tvungen att vända mig om och se Seths reaktion någon gång. Jag visste att jag var tvungen att få reda på hur han tog åt mitt svar. Blev han glad? Blev han besviken?
Jag samlade mod och räknade till tre.
"Ett. Två. Tre", mumlade jag för mig själv. Sedan vände jag mig om försiktigt.
Han, eh, log. Vilket förvånade mig. Men jag såg att han gömde någonting bakom det där (snygga) leendet. Jag fick bara inte riktigt kläm på vad det var.
Han log ännu bredare, men det var inte 100 % äkta.
"Välkommen till familjen syrra", sa han och kramade mig hårt. Hans kropp kändes så konstig, nästan lika hård som hans kram.
Han släppte mig och rörde vid min kind. "Nu är du också en Case."
"Stella Case. Det låter perfekt!", sa Dana.
Jag vände mig om för att se på henne. Hon stod och såg så glad ut.
"Äntligen! En syster! Jag har alltid velat ha en."
Nu var det hennes tur och krama mig. Hennes kram var så varm och välkomnande, raka motsatsen till kramen Seth gav mig.
"Jag antar att Stella ska börja i vår skola", sa Seth.
"Självklart", sa Charles.
Dana bet i hennes läppar av ivrighet. Hon var så glad och ivrig att jag var rädd för att hon skulle explodera.
"Det kommer att bli så himla kul när du börjar i Glendale High!"
"G... Glen vadå?" frågade jag.
"Skolan såklart!"
"Jaha."
"Jag måste ringa Kaycee och berätta om det här!", sa Dana och skyndade sig till sitt rum.
Jag hade glömt att Kahlen också var i rummet, så jag hoppade till när hon började prata.
"Jag ser likheter mellan mig och henne. Vi verkar vara lika positiva", sa hon.
Jag öppnade munnen för att kommentera om det, men stängde den genast när jag kom på att det skulle se helt knäppt ut om jag pratade med "luften".
Då kom jag på ännu en sak till. Kahlen visste ju vad jag tänkte på, så jag tänkte istället för att prata. "Du har så rätt."
Hon började fnittra, och höll på att smitta mig. Men jag försökte bita ihop för att inte börja fnittra själv.
Som tur var blev jag någorlunda allvarlig när Charles började prata.
"Stella, jag och Margaret ska ringa och prata med skolans rektor om att du ska börja i Glendale High."
"Tack. Tack för allting, jag menar det. Jag uppskattar att ni är så vänliga mot mig."
"Det är så lite", log Charles vänligt. Han fick mig att önska att jag kunde se min riktiga pappa le så där.
Jag och Seth började gå sakta, då jag hörde Charles säga mitt namn. "Stella?"
Jag vred på huvudet lite grann. "Ja."
"Vi skulle vilja att du kallade oss mamma och pappa", log han igen.
Jag kunde inte låta bli att le tillbaka. "Det skulle jag också vilja."
___________________________________________________________________
Bra? :D<3
Annons
Comment the photo
Anonymous
Wed 26 Jan 2011 19:23
skit bra:D<3
Anonymous
Tue 14 Dec 2010 21:00
jätte bra längtar tills nästa kapitel eller vad man ska säga XD
Anonymous
Tue 14 Dec 2010 18:52
goody :-D
Anonymous
Tue 14 Dec 2010 15:30
jag vill ha mer!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Anonymous
Mon 13 Dec 2010 22:56
Du är JÄTTE duktig ju :) Längtar tills nästa del ;) <3
32 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/twilightdiaries/479861080/
Visa toppen
Show footer