Saturday 30 October 2010 photo 4/37
|
The Only One: Kapitel 4
"Välkommen till familjen, Stella", sa Margaret.
Det värmde i hjärtat när hon sa det.
"Tack. Verkligen."
"Du får stanna här hur länge du vill."
"Jag ska bara stanna här i några dagar. Jag vill inte tränga mig in i er familj."
"Oroa dig inte för det", sa Charles.
"Ja. Det ska bli så kul med dig här hemma", fortsatte Dana glatt.
"Det tycker jag med", hördes Aidens röst, nästan svagt. Han var på övervåningen.
Jag vände mig mot Seth och log tacksamt. Han log tillbaks, och det fick mig att rodna en aning. Jag tittade ner på det mörka golvet, för att dölja det.
"Okej, jag ska laga mat nu. Ni kan visa runt Stella så länge" sa Margaret.
"Seth kan du göra det? Jag ska till Colins fest! Han fyller arton år, så det är en stor kväll!" ropade Dana vid den halvöppnade ytterdörren.
"Mm, visst!" svarade Seth.
"Var försiktig gumman!" ropade Margaret till Dana.
"Ja mamma", sa Dana precis innan hon stängde dörren.
"Såå... ska vi börja här nere, eller där uppe?" frågade Seth.
"Kan vi börja där uppe?"
"Kom", sa han och tog tag i min högra hand.
Även om han tog den på ett vänligt sätt, och inte romantiskt sätt, så blev jag ändå överlycklig. Ärligt talat, så räckte det faktiskt att han stod nära mig.
Vi gick uppför trappan och stannade när vi kom upp. Vi stod mitt i en lång korridor. ( Huset var verkligen stort! ) Vi gick till vänster först, där fanns 4 rum. Han släppte min hand för att öppna första dörren.
"Det här är datarummet", sa han.
"Data?"
"Ja en data. Det kallas egentligen dator. Men har inte du haft en sådan?"
Jag skakade på huvudet. "Nej."
Dator? Jag hade aldrig hört talas om en sådan.
"Men du har väl säkert hört talas om dem", sa han. Det lät inte som en fråga.
"Eh, ja. Klart." ljög jag.
Han pekade på någonting. "Den som är längst till vänster är min."
Jag gick till hans "dator". Det fanns fyra till bredvid. Det kanske var Danas, Aidens, Margarets och Charles. Hhm, det var ju bara en skärm. En svart skärm. Vad kunde en sådan göra för något? Det fanns knappar med. Massvis med små knappar.
"Vi går till nästa rum" sa han.
Jag hann inte undersöka klart datorn.
Vi gick till nästa rum. Rummet hade bekanta grejer. Instrument.
"Ja, som du ser... Det är ett musikrum. Min familj är ganska musikalisk. Och med det menade jag mig och Dana."
"Vi har någonting gemensamt! Jag spelar också instrument."
"Vad spelar du för något?" frågade han intresserad.
"Piano, gitarr... och får jag räkna med sång? Även om jag är sjukt kass på det, så gillar jag att göra det."
Han skrattade lite lågt. Åh kunde den här människan vara ännu gulligare?
"Visst, räkna med det."
Vi log mot varandra igen. Han stirrade in i mina ögon, och jag i hans. Han fick mig att rodna ännu en gång.
"Du har riktigt blåa ögon. Havsblåa", sa han utan att släppa blicken ifrån mina ögon.
"Du med", sa jag utan att tänka mig för.
Sa jag verkligen det? Hur dum får man lov att vara? Hans ögon var ju långt ifrån blåa. De var ju chokladbruna! Hur kunde jag lyckas säga det?
"J... jag menar bruna", sa jag och bet mina läppar.
"Jag vet" log han fortfarande.
"Idiot!" skrek jag till mig själv inne i huvudet. Jag kände mig verkligen som en.
Det var tyst. Men det var ingen pinsam tystnad. Nej, det var faktiskt trevligt. Jag gillade (älskade) det.
Men efter en stund, var det en lukt som kom mitt i tystnaden. Det var en mjuk occh härlig lukt. Det kom från köket. Jag glömde Seth för ett ögonblick. Jag blev distraherad, av den bekanta lukten.
"Vad är det?" frågade Seth. "Du ser ut som en staty."
"Kom."
"Varför? Vad har hänt?"
Jag svarade inte, utan gick raka vägen ner till köket, med Seth efter mig.
Jag stannade. Och det var precis vad jag trodde att det var. Blod. Margaret blödde. Min hals blev genast torr, det brände, det gjorde ont. Jag ville ha det... så mycket. Jag fick panik. Vad skulle jag göra? Springa iväg?
___________________________________________________________________
Bra? :D
"Välkommen till familjen, Stella", sa Margaret.
Det värmde i hjärtat när hon sa det.
"Tack. Verkligen."
"Du får stanna här hur länge du vill."
"Jag ska bara stanna här i några dagar. Jag vill inte tränga mig in i er familj."
"Oroa dig inte för det", sa Charles.
"Ja. Det ska bli så kul med dig här hemma", fortsatte Dana glatt.
"Det tycker jag med", hördes Aidens röst, nästan svagt. Han var på övervåningen.
Jag vände mig mot Seth och log tacksamt. Han log tillbaks, och det fick mig att rodna en aning. Jag tittade ner på det mörka golvet, för att dölja det.
"Okej, jag ska laga mat nu. Ni kan visa runt Stella så länge" sa Margaret.
"Seth kan du göra det? Jag ska till Colins fest! Han fyller arton år, så det är en stor kväll!" ropade Dana vid den halvöppnade ytterdörren.
"Mm, visst!" svarade Seth.
"Var försiktig gumman!" ropade Margaret till Dana.
"Ja mamma", sa Dana precis innan hon stängde dörren.
"Såå... ska vi börja här nere, eller där uppe?" frågade Seth.
"Kan vi börja där uppe?"
"Kom", sa han och tog tag i min högra hand.
Även om han tog den på ett vänligt sätt, och inte romantiskt sätt, så blev jag ändå överlycklig. Ärligt talat, så räckte det faktiskt att han stod nära mig.
Vi gick uppför trappan och stannade när vi kom upp. Vi stod mitt i en lång korridor. ( Huset var verkligen stort! ) Vi gick till vänster först, där fanns 4 rum. Han släppte min hand för att öppna första dörren.
"Det här är datarummet", sa han.
"Data?"
"Ja en data. Det kallas egentligen dator. Men har inte du haft en sådan?"
Jag skakade på huvudet. "Nej."
Dator? Jag hade aldrig hört talas om en sådan.
"Men du har väl säkert hört talas om dem", sa han. Det lät inte som en fråga.
"Eh, ja. Klart." ljög jag.
Han pekade på någonting. "Den som är längst till vänster är min."
Jag gick till hans "dator". Det fanns fyra till bredvid. Det kanske var Danas, Aidens, Margarets och Charles. Hhm, det var ju bara en skärm. En svart skärm. Vad kunde en sådan göra för något? Det fanns knappar med. Massvis med små knappar.
"Vi går till nästa rum" sa han.
Jag hann inte undersöka klart datorn.
Vi gick till nästa rum. Rummet hade bekanta grejer. Instrument.
"Ja, som du ser... Det är ett musikrum. Min familj är ganska musikalisk. Och med det menade jag mig och Dana."
"Vi har någonting gemensamt! Jag spelar också instrument."
"Vad spelar du för något?" frågade han intresserad.
"Piano, gitarr... och får jag räkna med sång? Även om jag är sjukt kass på det, så gillar jag att göra det."
Han skrattade lite lågt. Åh kunde den här människan vara ännu gulligare?
"Visst, räkna med det."
Vi log mot varandra igen. Han stirrade in i mina ögon, och jag i hans. Han fick mig att rodna ännu en gång.
"Du har riktigt blåa ögon. Havsblåa", sa han utan att släppa blicken ifrån mina ögon.
"Du med", sa jag utan att tänka mig för.
Sa jag verkligen det? Hur dum får man lov att vara? Hans ögon var ju långt ifrån blåa. De var ju chokladbruna! Hur kunde jag lyckas säga det?
"J... jag menar bruna", sa jag och bet mina läppar.
"Jag vet" log han fortfarande.
"Idiot!" skrek jag till mig själv inne i huvudet. Jag kände mig verkligen som en.
Det var tyst. Men det var ingen pinsam tystnad. Nej, det var faktiskt trevligt. Jag gillade (älskade) det.
Men efter en stund, var det en lukt som kom mitt i tystnaden. Det var en mjuk occh härlig lukt. Det kom från köket. Jag glömde Seth för ett ögonblick. Jag blev distraherad, av den bekanta lukten.
"Vad är det?" frågade Seth. "Du ser ut som en staty."
"Kom."
"Varför? Vad har hänt?"
Jag svarade inte, utan gick raka vägen ner till köket, med Seth efter mig.
Jag stannade. Och det var precis vad jag trodde att det var. Blod. Margaret blödde. Min hals blev genast torr, det brände, det gjorde ont. Jag ville ha det... så mycket. Jag fick panik. Vad skulle jag göra? Springa iväg?
___________________________________________________________________
Bra? :D
Annons
Comment the photo
Anonymous
Tue 25 Jan 2011 17:55
jättebra<3:D
Anonymous
Thu 4 Nov 2010 19:57
Väldigt bra!:D
Anonymous
Sun 31 Oct 2010 09:05
A(L9
Anonymous
Sat 30 Oct 2010 22:56
Sicka all te mig på msn <3
TwilightDiaries
Sat 30 Oct 2010 22:08
aa det.... och.... asså från början, så stod texten i mitten, men jag flyttade det sen xD..... fattar du?? =))<3
36 comments on this photo