August
Show more 
Sunday 7 November 2010 photo 7/37
|
Kapitel 7
Någon knackade på dörren. Aidens lilla huvud kikade fram.
"Det är mat nu", sa han.
Jag och Seth slutade kramas omedelbart.
"Vi kommer snart", sa Seth.
Aiden stängde dörren och gick ner till köket där matbordet låg. Jag kunde höra varje små steg han tog. Och jag kunde känna på lukten var han var.
Seth tittade lite oroligt på mig. "Klarar du av att äta människomat?"
"Har jag något val? Jag måste låtsas som ingenting."
"Jag vet."
"Kom, vi går ner."
"Vänta lite.
"Han tog fram en näsduk och torkade mina tårar.
"Såja. Nu ser du bättre ut", sa han och lutade sitt huvud medan han log.
"Är jag röd runt ögonen?"
Han skakade på huvudet.
"Du ser bra ut. Nu går vi ner."
Vi gick ner. Alla utom Dana satt redan vid det långa, vita matbordet. De hade inte börjat äta än, för de väntade på oss.Jag och Seth satt bredvid varandra.
"Jag har lagat potatisgratäng", sa Margaret. "Och Stella, var inte blyg. Du får äta hur mycket du vill."
"Tack", sa jag vänligt.
Potatisgratäng? Det såg inte gott ut alls, och det doftade inte heller gott. Det innehöll inte en enda droppe blod.
"Ta lite, och lägg det på tallriken", viskade Seth.
"Tallrik?" viskade jag tillbaks.
"Den där vita, platta saken framför dig."
Jag gjorde som han sa.
"Nu då?" viskade jag igen.
"Använd gaffeln."
Han tog upp en sak jag inte kände igen. Gaffel. Han tog lite ut av maten som låg på hans tallrik med hjälp av gaffeln och stoppade in det i munnen, bara maten.
"Tugga, sen svälj", viskade han när han hade gjort det.
Jag gjorde samma sak. Och fy, det var det äckligaste jag hade smakat! Jag var nära på att spy ut det. Men jag kunde ju såklart inte visa det för dem andra. Jag var tvungen att hålla ut.
Jag tittade på Seth. "Hur kan ni klara av att äta det här?"
Han sa inget, utan han kramade bara min ena hand som var under bordet. Jag visste vad han menade. Jag visste att det betydde: "Du klarar det."
Jag suckade, och han släppte min hand. Jag åt upp maten som var på min tallrik, och det var äckligt!
"Ni gillar varandra eller hur?" sa Aiden med maten i munnen. Han satt mittemot Seth.
"Ät bara", sa Seth och ignorerade Aiden.
"Ni viskar, håller varandra i händerna, sitter bredvid varandra…"
"Ät."
"Erkänn!"
"Ät!"
"Stella och Seth sitter i ett träd…" började Aiden sjunga.
"Du ska fortfarande äta."
"Hihi, jag går dig på nerverna va?" skrattade Aiden.
"Vet du ens vad nerver är?"
"Neej… Men… Dana säger alltid: ’Du går mig på nerverna!’ när jag irriterar henne", sa han och försökte härma Danas röst.
"Okej, om jag säger ja, slutar du då?"
"Kanske."
"Aiden! Du är jobbig!"
Jag kunde inte låta bli att småflina åt deras lilla "gräl".
Charles avbröt dem. "Sluta nu. Båda två äter. Okej?" sa han mjukt.
"Jag är ändå klar", sa Seth.
"Jag med", sa jag. "Tack för maten. Det var gott." Jag tvingade mig själv att pressa ut ordet gott.
"Varsågod Stella… Ska ni gå upp nu?" sa Margaret.
"Japp", svarade Seth åt mig.
"Ni kan lämna allting, jag tar hand om det." log hon.
Vi gick upp till Seths rum igen.
"Så, vad tyckte du om mammas gratäng?" frågade han när han hade stängt dörren.
"Det var äckligt!"
Han tittade på mig.
"Ta inte illa upp", sa jag fort.
"Lugnt. Det är inte meningen att du ska tycka om människomat, tror jag. Du är en vampyr, det är någonting vi inte kan ändra på."
Jag la mig med ryggen mot sängen och tittade upp på taket.
"Om jag hade en önskning, skulle jag önskat att jag inte var det."
Han la sig bredvid mig. Även om jag inte tittade på honom, så kände jag att han tittade på mig.
"Du är annorlunda."
"Jag vet. Ni är människor och jag är en… vampyr."
"Men du är en speciell sådan."
"Tss… Hur vet du det?"
"Jag vet det bara", sa han.
Han var tyst en stund.
"Men det var egentligen inte det jag menade. Asså… du är inte alls en sådan vampyr som finns i filmer."
"Filmer?", sa jag och höjde ögonbrynen. "Har ni filmer om vampyrer?"
"Haha, ja. Men de är väldigt fula, och hemska!"
"Definiera fula och hemska", skojade jag.
"Eh… vi kan väl säga att de är motsatsen till dig", skrattade han.
"Hhm… Visst visst. Vi säger så."
Yes! Han tyckte att jag var "anti-ful" och "anti-hemsk"! Översättning: Han tyckte att jag var vacker och snäll. Jag tyckte detsamma om honom.
Plötsligt öppnas dörren.
"Seth, din mamma sa att jag fick komma in", sa en obekant röst.
Seth satte sig upp. "Nate? Vad gör du här?"
Jag satte mig också upp så att jag kunde se han där Nate.
"Vi skulle ju dra till…", började han. Sedan fick han syn på mig. "Ooh, det här ser inte bra ut. Seth, vi måste snacka."
Den mörkhåriga killen gick ut och Seth följde efter. De stod precis utanför dörren så jag tjuvlyssnade på dem.
"Vem är hon? Vad gör hon här?" frågade Nate.
"Säg inget till Viola. Hon kommer tro att jag är otrogen."
Va? Hade Seth en flickvän?
___________________________________________________________________
Bra? =D<3
Någon knackade på dörren. Aidens lilla huvud kikade fram.
"Det är mat nu", sa han.
Jag och Seth slutade kramas omedelbart.
"Vi kommer snart", sa Seth.
Aiden stängde dörren och gick ner till köket där matbordet låg. Jag kunde höra varje små steg han tog. Och jag kunde känna på lukten var han var.
Seth tittade lite oroligt på mig. "Klarar du av att äta människomat?"
"Har jag något val? Jag måste låtsas som ingenting."
"Jag vet."
"Kom, vi går ner."
"Vänta lite.
"Han tog fram en näsduk och torkade mina tårar.
"Såja. Nu ser du bättre ut", sa han och lutade sitt huvud medan han log.
"Är jag röd runt ögonen?"
Han skakade på huvudet.
"Du ser bra ut. Nu går vi ner."
Vi gick ner. Alla utom Dana satt redan vid det långa, vita matbordet. De hade inte börjat äta än, för de väntade på oss.Jag och Seth satt bredvid varandra.
"Jag har lagat potatisgratäng", sa Margaret. "Och Stella, var inte blyg. Du får äta hur mycket du vill."
"Tack", sa jag vänligt.
Potatisgratäng? Det såg inte gott ut alls, och det doftade inte heller gott. Det innehöll inte en enda droppe blod.
"Ta lite, och lägg det på tallriken", viskade Seth.
"Tallrik?" viskade jag tillbaks.
"Den där vita, platta saken framför dig."
Jag gjorde som han sa.
"Nu då?" viskade jag igen.
"Använd gaffeln."
Han tog upp en sak jag inte kände igen. Gaffel. Han tog lite ut av maten som låg på hans tallrik med hjälp av gaffeln och stoppade in det i munnen, bara maten.
"Tugga, sen svälj", viskade han när han hade gjort det.
Jag gjorde samma sak. Och fy, det var det äckligaste jag hade smakat! Jag var nära på att spy ut det. Men jag kunde ju såklart inte visa det för dem andra. Jag var tvungen att hålla ut.
Jag tittade på Seth. "Hur kan ni klara av att äta det här?"
Han sa inget, utan han kramade bara min ena hand som var under bordet. Jag visste vad han menade. Jag visste att det betydde: "Du klarar det."
Jag suckade, och han släppte min hand. Jag åt upp maten som var på min tallrik, och det var äckligt!
"Ni gillar varandra eller hur?" sa Aiden med maten i munnen. Han satt mittemot Seth.
"Ät bara", sa Seth och ignorerade Aiden.
"Ni viskar, håller varandra i händerna, sitter bredvid varandra…"
"Ät."
"Erkänn!"
"Ät!"
"Stella och Seth sitter i ett träd…" började Aiden sjunga.
"Du ska fortfarande äta."
"Hihi, jag går dig på nerverna va?" skrattade Aiden.
"Vet du ens vad nerver är?"
"Neej… Men… Dana säger alltid: ’Du går mig på nerverna!’ när jag irriterar henne", sa han och försökte härma Danas röst.
"Okej, om jag säger ja, slutar du då?"
"Kanske."
"Aiden! Du är jobbig!"
Jag kunde inte låta bli att småflina åt deras lilla "gräl".
Charles avbröt dem. "Sluta nu. Båda två äter. Okej?" sa han mjukt.
"Jag är ändå klar", sa Seth.
"Jag med", sa jag. "Tack för maten. Det var gott." Jag tvingade mig själv att pressa ut ordet gott.
"Varsågod Stella… Ska ni gå upp nu?" sa Margaret.
"Japp", svarade Seth åt mig.
"Ni kan lämna allting, jag tar hand om det." log hon.
Vi gick upp till Seths rum igen.
"Så, vad tyckte du om mammas gratäng?" frågade han när han hade stängt dörren.
"Det var äckligt!"
Han tittade på mig.
"Ta inte illa upp", sa jag fort.
"Lugnt. Det är inte meningen att du ska tycka om människomat, tror jag. Du är en vampyr, det är någonting vi inte kan ändra på."
Jag la mig med ryggen mot sängen och tittade upp på taket.
"Om jag hade en önskning, skulle jag önskat att jag inte var det."
Han la sig bredvid mig. Även om jag inte tittade på honom, så kände jag att han tittade på mig.
"Du är annorlunda."
"Jag vet. Ni är människor och jag är en… vampyr."
"Men du är en speciell sådan."
"Tss… Hur vet du det?"
"Jag vet det bara", sa han.
Han var tyst en stund.
"Men det var egentligen inte det jag menade. Asså… du är inte alls en sådan vampyr som finns i filmer."
"Filmer?", sa jag och höjde ögonbrynen. "Har ni filmer om vampyrer?"
"Haha, ja. Men de är väldigt fula, och hemska!"
"Definiera fula och hemska", skojade jag.
"Eh… vi kan väl säga att de är motsatsen till dig", skrattade han.
"Hhm… Visst visst. Vi säger så."
Yes! Han tyckte att jag var "anti-ful" och "anti-hemsk"! Översättning: Han tyckte att jag var vacker och snäll. Jag tyckte detsamma om honom.
Plötsligt öppnas dörren.
"Seth, din mamma sa att jag fick komma in", sa en obekant röst.
Seth satte sig upp. "Nate? Vad gör du här?"
Jag satte mig också upp så att jag kunde se han där Nate.
"Vi skulle ju dra till…", började han. Sedan fick han syn på mig. "Ooh, det här ser inte bra ut. Seth, vi måste snacka."
Den mörkhåriga killen gick ut och Seth följde efter. De stod precis utanför dörren så jag tjuvlyssnade på dem.
"Vem är hon? Vad gör hon här?" frågade Nate.
"Säg inget till Viola. Hon kommer tro att jag är otrogen."
Va? Hade Seth en flickvän?
___________________________________________________________________
Bra? =D<3
Annons
Comment the photo
Anonymous
Tue 25 Jan 2011 18:08
ja skit bra=)<3
Anonymous
Sun 7 Nov 2010 20:24
as bra:D
men du, jag e lite trög x) vem e Nate och vem e Justin??:D
men du, jag e lite trög x) vem e Nate och vem e Justin??:D
TwilightDiaries
Sun 7 Nov 2010 20:30
såå... eh.... du kommer få reda på vem Nate e på nästa kapitel ;)
Anonymous
Sun 7 Nov 2010 20:13
coolt dom där bilderna har du gjort dom själv ??
TwilightDiaries
Mon 8 Nov 2010 21:49
jahaa... ursäkta, jag kan vara trög xD
men iaf, jag har nt tagit fotot, utan jag har bah redigerat det ;)
men iaf, jag har nt tagit fotot, utan jag har bah redigerat det ;)
41 comments on this photo
Visa toppen
Show footer