7 March 2011

Det ligger frost i luften
Blog post from SoclogGod natt! ^^
_____________________________________**________________________________
Det dröjde inte länge innan hon hörde grenar knäckas i vad som lät som en strid framför henne. En strid människor emellan. Elva saktade in och började röra sig så tyst genom snårskogen som hon bara kunde. Vassa granbarr och stickiga smågrenar petade henne i ansiktet och fastnade i hennes hår, men hon gjorde sitt bästa för att ignorera dem. Hennes uppmärksamhet var riktad mot scenen framför henne.
Genom trädgrenar och lövverk såg hon hur ett virrvarr av tyger fladdrade omkring. En färgglad dräkt och en som smälte in bland skogens dova färger.
- Varför ger du inte bara upp? Här kan ingen ändå höra dig skrika, utom jag som får ont i öronen!
Det var en man som var klädd i de skogsfärgade kläderna, och det var han som talat. Elva hade kommit dem så nära att hon såg hur han höll fast den färgglatt klädda kvinnan med ena handen för hennes mun.
"Herre Gud, det är ju sömmerskans dotter!" tänkte Elva då hon kände igen det guldlockiga håret och den vackra klänningen. Hon bet sig i läppen och rörde sig ytterligare ett, mer avvaktande steg framåt. Borde hon lägga sig i eller borde hon bege sig hem och hämta någon till hjälp? Å ena sidan skulle det vara mycket möjligt att mannen var långt borta när hon väl hittade tillbaka till platsen, men å andra sidan – vad kunde hon göra?
Ett tillfälle för henne att ingripa visade sig dock så snart hon tänkt tanken till slut. Mannen hade släppt taget om sömmerskedotterns mun och sträckt sig efter ett långt rep han hade i bältet. Han slog henne över munnen när hon åter igen började skrika och började sedan binda henne vid ett träd. Det var när han tog ett steg bakåt för att se på den guldhåriga kvinnan som Elva såg sin chans.
"Kära Gud, låt pilen nå sitt mål, låt mig rädda henne!" bad hon och lät sedan pilen flyga. Elva inbillade sig att hon hörde ett smackande, sugande ljud när pilen sjönk in djupt i mannens lår. Det var inte där hon siktat, men det fyllde väl sin funktion. Mannen gav upp ett tjut och sjönk ned på marken.
Direct link:
http://dayviews.com/varganess/2011/3/7/