Previous photoTuesday 10 May 2011 photo 2/6
|
Vad vet jag? Vad vet du? Och vem av oss faller, Du eller jag?
(Kan ett farväl vara ett lyckligt slut?)
Jag fick inget värdelöst sms, jag är rätt sur på dig nu. Jag satt uppe hela den natten, och alla nätter efter den. Gillar du att rubba en människas livsbalans?
Inga fina ord. Vart ska jag ta vägen utan dig?
Ja, jag vet att du sa att jag inte skulle söka tröst hos dig mer. Men jag söker inte tröst, jag vet inte vad jag vill ha. Antingen har jag blivit machosistisk, eller så har jag blivit helt galen som vill ha dig. På riktigt, nu. Jag såg dig logga in på MSN igår, jag tror på att det var ett tecken, men du blockade mig rätt snabbt igen, hann inte ens skriva. Helt säkert kommer jag kopiera detta och skicka det som ett mail till dig.
(trots allt..)
Men jag vet att jag är galen, det gör ingenting. Jag kan ta till våld om du inte vill svara mer. Jag menar, kan jag inte ha dig levande får jag väl bli liksamlare. Fast det är bara ditt lik jag vill ha. Oj, jag menar inte att jag ska döda dig. Inte om det inte behövs. Jag saknar dig. Förstår du mig?
Har föresten inte fått nån medalj eller nåt fint brev.
Kan ingen tacka för att jag sakta försvinner ifrån den här värdelösa jordens yta?
Du gör väl det. I smyg, kan du inte bara skriva att du vill att jag dör?
Jag menar, då fick jag uppmärksamhet samtidigt som du kan ge mig mer av din skit.
-------------------------------
Jag förstår inte, jag var fan inte din. Ändå skulle du bestämma vem jag var med?
Liksom, det går inte ihop, Hur sur kan man bli för ingenting?
Du älskade inte mig. Det sa du, du sa det. Ordagrant!
Varför är du sur på mig?
Varför hatar du mig?
Ska jag behöva förstöra dig? Måste jag? Jag tvekar inte om det behövs!
Fast du kommer aldrig vara trasig nog. (Mycket vill ha mer)~
....................................................................
DEPP TEXT VARNING TYP D:
Ja, jag vet att du sa att jag inte skulle söka tröst hos dig mer. Men jag söker inte tröst, jag vet inte vad jag vill ha. Antingen har jag blivit machosistisk, eller så har jag blivit helt galen som vill ha dig. På riktigt, nu. Jag såg dig logga in på MSN igår, jag tror på att det var ett tecken, men du blockade mig rätt snabbt igen, hann inte ens skriva. Helt säkert kommer jag kopiera detta och skicka det som ett mail till dig.
Men jag vet att jag är galen, det gör ingenting. Jag kan ta till våld om du inte vill svara mer. Jag menar, kan jag inte ha dig levande får jag väl bli liksamlare. Fast det är bara ditt lik jag vill ha. Oj, jag menar inte att jag ska döda dig. Inte om det inte behövs. Jag saknar dig. Förstår du mig?
Har föresten inte fått nån medalj eller nåt fint brev.
Du gör väl det. I smyg, kan du inte bara skriva att du vill att jag dör?
Jag menar, då fick jag uppmärksamhet samtidigt som du kan ge mig mer av din skit.
Liksom, det går inte ihop, Hur sur kan man bli för ingenting?
Du älskade inte mig. Det sa du, du sa det. Ordagrant!
Varför är du sur på mig?
Ska jag behöva förstöra dig? Måste jag? Jag tvekar inte om det behövs!
Visa toppen
Show footer