(Varning cp text)

Jag tänkte skriva av mig, ingen behöver läsa.. Men behöver skriva!

Du sa för alltid. Det har tagit mig igenom allting.
Jag har varit med om mycket och mitt liv har stått på spel så otroligt många gånger, och inte bara pga mina dåliga val. Du va den som jag tänkte kunde rädda mig. Det va korkat jag vet.. Det va helt sjukt.. Även om jag fortfarande drömmer om det.
Du var den som tog mig igenom allt när mitt hjärta var krossat och jag låg gömd rädd under täcket. Du fick mig att tänka "varför behöver jag den, när jag har dig?"
När alla dog bort från mig så var du anledningen att jag kunde fortsätta le.
När mobbingen var som värst var du det som höll mig vid liv.
När jag drömde om ett bättre liv så drömde jag om dig.
När jag ensam så var du värmen.
Nu har jag flyttat från mobbningen, jag har flyttat från min mamma som tycker att jag bara förstör, jag har flyttat från min alkoholist pappa och jag har flyttat från staden där nästan allt hände.
Jag har nu riktiga vänner som jag bryr mig om och som bryr sig om mig..
Men jag kommer inte bort från allt gammalt, hur mycket jag än rymmer... Det är då jag tänker på dig och önskar att du faktiskt kunnat vara vid min sida.
Du är ingen sådan som hade försökt muntra upp mig för var själv så ensam, så sårad och förvirrad.. Men ingen annan såg det. Det var därför jag började tycka om dig. Alla såg dig som ett monster, men jag såg vad du försökte dölja från alla och du blev min räddare.
Den här sommaren har jag dig inte längre, du kommer inte mer. Du har egentligen aldrig kunnat komma.. Men jag drömmer än om det.. "I will wait forever.. I'm never gonna give up, that's a promise."
Jag tänker aldrig glömma det.
Nu jobbar jag för att glömma allt, jag jobbar så att jag blir utmattad och febrig.. Sen sover jag resten av tiden.
Det är så jag försöker glömma allt.
Men du är kvar.. Någonstans är du kvar även om jag vet sanningen.. Jag blir aldrig räddad.

Jag har nu försökt gå vidare. Jag jobbar, jag lever sunt. Jag tänker göra dig stolt, även om du inte finns.
Jag SKA bli lycklig. Det kanske inte händer än, men det är bättre nu än vad det vart på en mycket lång tid.. Så jag hoppas på det bästa.. Om jag inte kan bli räddad så får jag rädda mig själv, eller hur?
Jag ska klara det här. Jag lovar.
Tack för allt hittills, jag väntar fortfarande. Kommer alltid att vänta.

Det är lättare sagt än gjort!